Författat av Håkan Wall.

Detta avsnitt beskriver skeendet från F 8:s perspektiv. Läs även avsnittet ” Skarpt läge i norr” för att få även en Telubteknikers perspektiv.

Under 1968 var det dags för den första kontrollskjutningen av robot 68. Detta var den enda skjutningen som fick ett eget kodnamn "Operation max".  Förberedelserna inför detta tillfälle var omfattande både på FMV, RFN och förbandet. Tyvärr saknar vi information om dessa. Under stycket ”RFN och Vidsel – då och nu” redovisas de byggnationer som gjordes på RFN och i stycket ”F 10 kontrollskjutning 1971” berättats om hur de förberedde sig inför sin kontrollskjutning. 

F 8 var det första robotförbandet som fick order om kontrollskott vid RFN i Videsel. Det var 2.rbdiv som fick äran att vara det första robotförband i Sverige att avlossa ett skarpt robotskott, och det var Löjtnant Thomas Warming som fick den ärorika uppgiften att som första divisionschef leda sin division från sin flottilj och hela vägen upp till RFN Vidsel i norra Norrland, en resa som skulle ta hela sex dagar.     

Nu var dagen kommen. Onsdagen den 17 april 1968 var det dags för avfärd från F 8, detta skedde 09.00, tidigare behövdes inte eftersom man bara skulle till I 14 i Gävle denna dag. Förbandet får veta att bilar från Sovjets ambassad finns i området men att SÄPO har koll på dessa. Alla övernattningar under resan gjordes hos olika militära förband. Förutom den ordinarie utrustningen hade man med sig en extra belysningsradar och ett motorelverk som reserv. De totalt femton fordonen delades upp i tre grupper med 5 minuters mellanrum. Fordonen höll ett inbördes avstånd med 100 meter för att underlätta omkörningar för övrig trafik. Hastigheten på kolonen var 40 km/h.  För att undvika den trafikerade E4:an upp till Uppsala väljer man mindre vägar. Ankomst till I 14 noteras till klockan 17.00. Där gjordes noggranna kontroller av hjullager och balkar. Genom Gävle eskorterades förbandet av polis, detta skedde även senare på resan i Sundsvall och Härnösand.

Rast vid Alsike. Att man hade med sig 2 st. brr ser man på detta foto, de står i närmaste raden, direkt efter VW-bussen. 
Foto: Klas Gröndahl.

Torsdag 18 april.
På morgonen lämnar man I 14 klockan 07.00 för att nå KA 5 i Härnösand 18.00, kommande kväll anländer man till I 20 i Umeå där man blir kvar över helgen.
 
Måndag 22 april.
Den sista etappen var den längsta och man anlände inte till RFN (RobotFörsöksplats Norrland) förrän klockan 21.00. Strax söder om Skellefteå anslöt en poliseskort som varade ända upp till
punkt C.

Tisdag 23 april upptäckte man att området runt punkt C inte var farbart för fordonen utan att stålplank behövde läggas ut. Befälen intog sin förläggning vid Kåbdalis skolhem.

Onsdag 24 april. 
Under natten till den onsdagen snöade det kraftigt, snödjupet var på morgonen 15 cm. Redan 02.00 fick en grupp order att påbörja förbättring av transportvägar med stålplanken som transporterats upp till punkt C dagen innan. Samtidigt monterades snökedjor på de tunga fordonen.
Kolonen var startklar 05.00. Det var 75 km upp till punkt C med mycket svårt väglag och på en vägsträcka med branta backar. En robotlastbil med expeditionskärran på släp hamnade i diket och fick vinschas upp. Först 4 timmar efter avfärd var man äntligen framme. Vägen fram till främre plattan hade under tiden gjorts farbar med grus och stålplåt. För att bedöma vältningsrisken skickade man först in robotlastbilen med expeditionskärran för att inte riskera något viktigare fordon, arbetet var dock genomfört väl så inga incidenter uppstod. De tunga enheterna drogs på plats av terränglastbil 941.  

Under hela övningsperioden skedde utspisning vid punkt C, värnpliktiga fick alla måltider här då de var förlagda hit. Befälen hade halvpension i sin förläggning i Kåbdalis. Detta till en kostnad av 22:- per person och dygn. När man läser beskrivningen av denna förläggning förstår man varför det var både första och sista gången man bodde här. Beskrivningen lyder: ”Denna förläggning var i stort godtagbar. Rummen är stora och otrivsamma, samtliga rum måste utnyttjas som genomgångsrum. Det är dålig ljudisolering. Dessa nackdelar torde icke finnas i Domänverkets skogsarbetaranläggning som är avsevärt modernare”.  Det är inte så svårt att gissa var F 17 befälen bodde året efter.

Torsdag 25 april.
Kontroll av belysningsradar (brr) och robotgruppcentral (rbgc) utan anmärkningar. Samtidigt anländer två robotar till platsen, 4748 och 4756, varar 4748 läggs på lavett. Robotarna hade flugits upp med Hercules från Uråsa flygbas till Vidselbasen (RFN).

Fredag 26 april.
Robot 4748 klargörs. Den robot som inte lades på lavett måste hållas tempererad, vilket lavetten normalt sköter. Roboten placerades i ett värmetält med ett värmeaggregat som tyvärr inte fungerade tillfredsställande och det resulterade att övervakning var tvunget att ske även utanför normal tjänstgöringstid. 

Robot i värmetältet, till höger syns värmeaggregatet.
Foto RFN / alt. FMV.

Flygprov genomförs med brr och rbgc, flygprov innebär att ett målflygplan, en J33 Venom, flyger mållöpor i robotbanan för att simulera roboten.  Klas Gröndahl som stod som kikarrapportör berättar att de fick öva på att följa planet med kikaren. Det gick fort när planet flög över på låg höjd och roboten skulle gå ännu fortare så det gällde att öva mycket. Rapportörernas uppgift var att stå 540 meter bakom lavetten och med kikare följa roboten för att se att den inte avvek från kurs. En avvikelse på mär än 2° kunde innebära att roboten skulle gå utanför det avlysta skjutområdet. Gröndahl berättar också att man sköt upp attackraketer i robotbanan med 34° lutning som man sedan följde. Det senare förfarandet användes troligen bara vid detta tillfälle. När skottet väl gick kunde Klas följa roboten med ögonen från start till träff.

Lördag 27 april.
Dagen ägnas åt systemprov, inga anmärkningar. Systemprov innebär att all utrustning tillhörande Rb 68 systemet testas så att allt är rätt ihopkopplat och fungerar tillsammans, vid tidigare kontroller har varje enhet endast testas var för sig.

Söndag 28 april.
Även denna dag genomförs systemprov, en hydraulläcka upptäcks på 4748 och den ersätts på lavetten av 4756.

Från måndag den 29:e och fyra dagar framåt görs intensivprov. Ett intensivprov är en test att den operativa personalen gör rätt handgrepp vid rätt tillfälle. Man börjar med att allt är avstängt och sedan startas allt upp i rätt ordning utan att handböcker behöver plockas fram.
 
På tisdagen anländer den tredje roboten, 4758. Samma dag skickas en furir och 15 värnpliktiga till F 21, Luleå, pga problem med förläggning och utspisning, det var helt enkelt för mycket folk på plats och dessa personer tillhörde transporttroppen och hade inga uppgifter förrän det var dags för hemfärd. Det var dock inte ”rast och vila” för dessa utan de fick genomgå fordonsutbildning på F 21.

Fredag 3 maj görs ett begränsat totalprov. Vad detta innebär har inte riktigt kunnat klarläggas, lite längre ner kommer en beskrivning av totalprov, ett begränsat totalprov borde innebära att några system undantas.
 
Lördag 4 maj.
Systemkörning mot fjärrmålssimulator genomförs för att kontrollera radarns avståndsmätning. På skjutfältet, ca 10 km från punkt C, stod en fast monterad fjärrmålssimulator. Den hade tidigare använts vid slutprovningen på Barkabyfältet. Skillnaden mellan denna och de som förbanden hade med sig ute i fält var att denna simulator inte bara visade att radarn fungerade utan även gav ett exakt avstånd.
Mer kontroller av rbgc och brr. Nu är det även dags att utarbeta checklistor för den tekniska personalen, detta tar även söndagen i anspråk.  
  
Måndag 6 maj.
Denna dag gör man en systemkörning mot målflyg, Provet är till för att prova att målföljningssystemets radar följer flygplanet. Tillsyn på all övrig material (ej rbgc och brr). På RFN har man genomgång för personal ut alla deltagande system.
 
Tisdag 7 maj.
Ännu en systemkörning mot ett flygplan genomförs. Signalstyrkan har dålig stabilitet, senare drar man slutsatsen att detta hade med målet att göra, inte brr. Mer tillsyn på övrig material. På kvällen börjar det snöa kraftigt.
 
Onsdag 8 maj.
Denna dag var det tänkt att det sista testet innan skott skulle genomföras, totalprovet. Detta fick dock skjutas upp på grund av materialfel i brr.
 
Fredag 10 maj, efter 2 dygns försening kunde äntligen totalprovet genomföras. Totalprov innebär att allt genomförs som om det vore skarpt läge. Allt är i gång och alla är på plats, ledningscentralen är bemannad liksom alla teodoliter, radarstationer, och utkikar. Även Luftförsvarscentralen i Boden är uppkopplad. De har till uppgift att se till att inget obehörigt flyg är i närheten, såsom mindre privatflyg eller öst-registrerad trafikflyg. Alla funktioner under nedräkningen fungerade utan anmärkning.

Lördag 11 maj.
Reservmaterial på främre plattan transporterades bort. Den extra brr, nr 501, som inte längre behövdes klargjordes nu för transport inför hemfärden.
 
Söndag 12 maj.
Ej flygbart väder. Robot 4756 fraktas med Hercules till Telub för reparation.
 
Måndag 13 maj.
För dåligt väder för att genomföra några prov.
 
Tisdag 14 maj.
Robot 4756 är tillbaka på Punkt C och klargörs under dagen. Fortfarande dåligt väder och det håller i sig även under onsdagen.
 
Torsdag 16 maj.
Idag något bättre väder. Denna dag genomförs kabelprov. En kontrollmätning mäter förbindelse och ev. kortslutning. Inga anmärkningar.
 
Fredag 17 maj.
Bra väder. Interferensprov genomförs. Det innebär att man testar att signalerna på utrustningen på RFN inte stör signalerna i robotsystemets utrustning och vice versa. Därefter tar man beslut om att kontrollskjutningen ska genomföras dagen efter. I efterhand konstaterar man att all provverksamhet tar nära på all tjänstgöringstid och att allt annat måste ske på övertid, bl.a all tillsyn, felsökningar och reparationer. Total övertid för fast anställd personal uppgick till 597 timmar. Trots många timmars arbete skedde inga större personskador, endast en stukad tumme fick undersökas på garnisonssjukhuset i Boden. Det framgår inte vem tummen tillhörde.

Planerade rekreation och studiebesök kunde ppg av all övertid inte genomföras i full omfattning. Klas Gröndahl minns dock att man gjorde utflykt till simhallen i Vidsel. Han berättar också att en värnpliktig systemövervakare som hette Claes Göran Bringdahl  spelade piano. Gröndahl och Bringdahl hyrde ett piano som de transport-erade till Kåblatis så att befälen skulle få lite musik.

Lördag 18 maj.
Äntligen dags för skott. Preliminär skjuttid 02.00. Nedräkning görs utan anmärkning, 1 timmes paus tas för matrast och för att få åskådarna till rätt plats.

Målroboten är i luften och målsökaren låser på målet i sent läge, signalerna var inte stabila. Robotstridsledare Christer Köhler trycker på ”FIRE” knappen, bredvid honom sitter divisionchef Tomas Warming som systemövervakare. Warming berättar att de hör en liten puff, inte den stora knall som han själv upplevt vid provskjutning i Wales. Ett litet rökmoln syns som visar att termobatterierna brinner.

Vad som hände läser du bäst i sidostycket ”Skarpt läge i norr”. Mycket kortfattat så sköts inte väderskydden på rammotorerna bort som de skulle och istället gick tryckvågen bakåt och de bakre väderskydden slog loss den 191 poliga kabeln som var ansluten till roboten. Att detta kunde hända var känt i England men Sverige hade inte fått den informationen.

18 maj 1968. Första skottet, robot 4756 på lavetten. Bilden är tagen precis när startsekvensen är avbruten och alla inser att misslyckandet är ett faktum. Rökmolnet kommer från de brinnande termobatterirna.
Foto: RFN.

Följande 4 bilder är från FVM:s utredning om orsaken till ”miss-fire”.

Efter 30 minuter ansågs området säkert och omladdning skedde till robot 4758. Beslut tas att nytt försök ska göras nästa dag.
 
Söndag 19 maj.
Preliminär skjuttid är satt till 03.00. Denna gång har man i förväg monterat bort väderskydden till rammotorerna för att undvika en återupprepning av gårdagen. Klockan 03.27 trycker robotstridsledare Christer Köhler på knappen och denna gång fungerar allt perfekt och 4758 lyfter från lavetten. Målet har en höjd på 10.700 meter och målavstånd är 40,3 km, målbanan är rak och kommande. Robotens flygtid är 64 sekunder och passage-avståndet är 20 meter, med andra ord: träff. Ingen störning förekom under de första årens skott. Efter träffen låser brr på målroboten igen då den sakta tappar höjd i sin fallskärm.

Skottet följs med många olika kameror. Detta är foto från en av dem.
Foto: RFN.

Dessa bilder med stor vidvinkel är tagna från målroboten, vi ser denna upptill i bilden, tydligast syns den på den högra bilden där man även ser "kronmärket". Stridsdelen på 4758 har precis utlösts och för varje bild blir explosionen större. Denna typ av kamera tog tusentals bilder per sekund.
Foto RFN.

Klockan 08.00 började förbandet att förbereda sig för avfärd. De två kvarvarande robotarna transporterades ner till RFN för vidare färd med Hercules. På vägen ner mot RFN välte en robotlastbil med robot och den fick bärgades från platsen, inga skador uppkom. Officiellt skedde olyckan pga väglaget, finns dock en obekräftad uppgift att en vpl-lastbilsförare skulle somnat. Totalt är fyra dikeskörningar noterade för sträckan mellan punkt C och RFN.
 
Avfärd från punkt C skedde måndagen den 20 maj och nu hade de flesta bråttom hem, första och enda övernattningen skedde på I 20 i Umeå. Dagen efter skedde avfärd redan 04.00 och med ett förarbyte 16.00 anlände kolonen slutligen till F 8 02.30 på onsdagen. Då var det 5 veckor sedan de lämnade flottiljen.