F 13 Norrköping

Denna flik innehåller samlad information och bilder gällande robotverksamheten på F 13 samt dess övnings- och stridsgrupperingsplatser. 

Fyra grönmålade Rb 68 uppställda  vid robothöjden på F 13.
Foto: Rune Ryd.

F 13, Robotflottilj.

Författat av Håkan Wall.


Den 27:e januari 1964 fick den nyuppsatta robotdivisionen en tillfällig lokal för sin expedition i kasern 8 intill vakten. Under året skickades personalen på utbildning på F 8.

Till att börja med verkade den nya divisionen under enkla förhållanden i kasern 8. Divisionschef Carl von Koch fick givetvis den enda tillgängliga stolen.
Foto via Dag Malmströms samlingar. 

Den 1 juni 1965 stod fredsgrupperingsplatsen, robothöjden, färdig och den 19:e samma månad organiserades den för att kunna ingå i kupp-försvaret. Några dagar senare, den 22:e anlände robotar, rbgc och brr.

Norrköpings tidningar, 23:e juni 1965.
Foto: Håkan Wall.

Transporten anländer till F 13 från F 8 den 22:e juni 1965.
Foto: Rune Rydh, F 13.

Kapten Carl von Koch överlämnar divisionen till
tf C F 13, överstelöjtnant Gunnar Rissler.
Foto: Rune Rydh, F 13.

Robotlastbil med lastad lavett och robot på robot-släpet, till vänster flera lastbilar med kabelrullar. 
Foto: Rune Rydh, F 13.

Från vänster elverkmästare Ruben Hansson, C transortplutonen Göran Andersson, robotstrids-ledare Arne Tullberg, robotverkmästare Fahleström, okänd, divisionschef Carl von Koch.
Foto: Rune Rydh, F 13.

Från vänster, robotstridsledare Arne Tullberg, robotverkmästare Fahleström, okänd, divisionschef Carl von Koch.
Foto: Rune Rydh, F 13.

Samtidigt kunde den tillfälliga lokalen lämnas då den 1:a flygande divisionen flyttat in i den nyligen klara bergshangaren och robotdivisionen flyttade nu in i deras tidigare divisionsbyggnad vid Röd platta, där hade man även tillgång till hangar 81. Vid denna tid bestod divisionen endast av 131:a robotkompaniet, 132:a tillkom först den 1:e mars 1968.  
De första robotstridsledarna var Carl von Koch, Ove Eklund och Blomqvist (förnamn okänt).
Den 1:e november kunde tal och dataförbindelsen mellan robothöjden och Lfc O5 kopplas upp för första gången.

I början av 1967 installerades lavettfästen på Röd platta och därmed stod förbandets första exercisplats klar. Någon gång 1969-70 flyttade man till flygtjänstbyggnaden vid Gul platta. Där byggdes en ny exercisplats. Man fick även tillgång till en av betonghangarerna samt en verkstadsbyggnad. 

Kurt-Lennart Calmerbäck, robottekniker, berättar att verksamheten på  F 13 gick på lågvarv fram till 1969 pga. för lite personal. När nytt folk anställdes som var det lång utbildningstid innan de var i tjänst, dessutom var det flera tekniker som slutade direkt efter fullgjord utbildning, och du var man tillbaka på ruta ett igen.

1) Kasern 8.
2) Fredsgrupperingsplatsen.
3) Röd platta.
4) Gul platta.
5) Robotförråd.
Bild via Lantmäteriet.

Varning för hunden! Fredsgrupperingsplatsen.
Foto: Troligen Carl von Koch.

Fyra robotar på fredsgrupperingsplatsen.
Foto: Troligen Carl von Koch.

Rast och vila! Mannen mitt i bilden är robottekniker Hans Hansson, till höger står robottekniker Ivar Jackobsson. Övriga är värnpliktiga. 
Foto: Troligen Carl von Koch.

En Rb 68 uppställd vid execisplatsen. I bakgrunden syns byggnad 97.
Foto: Troligen Carl von Koch.

Låt oss studera vad som finns i bakgrunden på bilden ovan till vänster. Från vänster ser vi robotbaracken, sedan en vagn, luftkonditioneringen, rbgc, tak på en Törebodabåge och längst till höger troligen en kragg.
Bilden är tagen i riktning från flottiljområdet mot FRAMOM. Rbgc och övrig utrustning stod alltid på andra sidan fredsgrupperingsplatsen, i riktning mot flottiljområdet. Vad gör då rbgc "på fel plats"? Åke Janneryd som då var robotstridsledare minns att någon gång runt 1966-68 gjordes tester med att placera luftkonditioneringen och motorgeneratorn på ett robotsläp istället för på marken. Tanken var att det skulle gå snabbare att omgruppera då man bara behövde koppla bort enheterna och sedan dra iväg med släpet. Vilken utvärdering som gjordes efter dessa försök vet inte Åke Janneryd men det blev i alla fall aldrig mer än försök.


Första övningen som genomfördes utanför flottiljområdet genomfördes vid :15 Alunda under hösten 1967, detta pga att F 13:s egna övningsplats ännu inte var färdig. :85 Västra Ed stod klar 8 november 1968. Första gången man övade på den platsen var i maj 1969.

Vid övningar med robotsläp lade man alltid skarpa robotar på lastbilen och en blindrobot på släpet. Kurt-Lennart Calmerbäck berättar om en olycka som skedde på väg till en övning på :85. Västra Ed. En robotlastbil med släp körde ner i ett dike i närheten av Ringarum, släpet skar ner i diket och drog med sig lastbilen mot en bergssida. Den på lastbilen lastade lavetten släpades mot berget och strömförsörjningsenhetens ytterlock slets bort och alla kablar hängde lösa. Släpet klarade sig utan skador men blindroboten fick sig en smäll, vilket dock var lätt åtgärdat. Calmerbäck fick stanna på platsen och medverka vid bärgningen

Den första krigsgrupperingsplatsen som stod färdig var :60 Hellerö i september 1968. Det tog två år till innan samtliga fem krigsgrupperingsplatser var färdigställda.

Den förste april 1974 gick divisionschef Karl von Koch i pension och samma dag omvandlades F 13 från robotdivision med två kompanier till F 13 robotbataljon med tre robotkompanier, varav ett var förrådsställt på
F 8, i berghangaren. Robotbataljonchef blev kapten Åke Janneryd och han hade den tjänsten till nedläggningen den 30 juni 1978.

Tanken var att det förrådsställda F 8 kompaniet skulle kunna användas på de tre nordligaste krigsgrupperings-områden som tillhört F 8, där det mellersta förordades. Det kompani som grupperade på F 13:s norra grupperingsområde skulle även kunna krigsgruppera på F 8F, Södertörn. Inget var bestämt i förväg utan detta bestämdes efter rådande läge.

Vid ett tillfälle 1975 övade man återigen på :15 Alunda. Det är inte känt av vilken anledning man var där när det var betydligt närmare till Västra Ed. Det kan finnas fler orsaker till detta. En orsak kan vara att öva transport till området då :15 ingick i det grupperingsområde som det förrådsställda 3:e kompaniet skulle använda. Åke Janneryd är osäker men för fram tanken att det kanske inte var en förbandsövning utan en större luftförsvarsövning där de samövade med STRIL och Flygvapnet. Han minns att det var studiebesök från Uppsala, ”diverse kadetter och annat löst folk” med Åkes ord.

Den 30 juni 1978 lades robotbataljonen ner. På F 13 hade man ingen nedläggningsceremoni, den ägde rum på F 17.
Kurt-Lennart Calmerbäck minns att han var delaktig i att frakta ner alla robotar till Telub.   

Liksom på F 17 gick  även på F 13 många i den tekniska personalen vidare till Ps 44 och Ps 860.

F 13:s robotförråd ligger ute på fältet, nära bankrysset.
Foto: Håkan Wall.

För att komma till förråden var man tvungen att korsa banan och därmed måste man alltid anropa flygledartornet och få tillstånd. Robotförråden ha fyra kraftiga väggar och två portar på framsidan. På ena kortsidan finns två dörrar, den ena går till elcentralen och den andra ska enligt uppgift vara förråd för startrakettändarna. Byggnaden är konstruerad så att vid en explosion i byggnaden ska väggar och portar hålla men taket ska sprängas bort. Tryckvågen går uppåt och risken för skador minimeras. Kurt-Lennart Calmerbäck berättar att förråden var larmade. Om man inte hann att stänga av larmet inom en viss tid gick larmet till vakten och de kom farande i full fart med dragna vapen. Detta hände några gånger per år.

I varje förråd förvarades sex robotar liggande på hanteringsvagnar med fastmonterade robotställ.

Tiillfarten till förråden sker via taxibanan.
Foto: Håkan Wall.

Förråden kallas byggnad 132 och 133.
Foto: Håkan Wall. 

En av portarna på byggnad 133.
Foto: Håkan Wall.

Åskledare på 133:an.
Foto: Håkan Wall.

Nästa förråd. Byggnad 132.
Foto: Håkan Wall.

Byggnad 132.
Foto: Håkan Wall.

Byggnad 132.
Foto: Håkan Wall. 

Byggnad 132.
Foto: Håkan Wall.

Minnesrobot på F 13, placerad på gräsmattan innanför vakten. Tidpunkt okänd.
Foto via F 13 kamratförening.

Senare placerades minnesroboten intill Gul platta.
Foto via Arboga robotmuseum.

Nästa steg blev att flytta robot och lavett till Arboga Robotmuseum.
Foto via Arboga robotmuseum.

I Arboga placerades roboten utanför museumet.
Foto via Arboga robotmuseum.

Vid en senare ommålning skedde en liten olycka med skador som följd.
I bakgrunden står en TMR-buss. Läs under "grupperingsplatser", "skenmålsgrupp" hur dessa användes i robot 68-sammanhang.
Foto: Håkan Wall.

F 13 minnesrobot på plats i Aroboga, nymålad och återställd efter olyckan ovan.
Foto: Håkan Wall.



Jag avslutar med en bild från F 13 som inte direkt har med robotdivisionen att göra, förutom att de åt här.

F 13:s vackra matsal. Lika öde som fredsgrupperingsplatsen och lika tom som förråden.
Foto: Håkan Wall.