Denna flik innehåller samlad information och bilder gällande robotverksamheten på F 10 samt dess övnings- och krigssgrupperingsplatser. Observera att F10A hör till förstärkningsalternativen och var således inga platser som byggdes ut.  Platserna projekterades och planerades innan arbetet med dessa avslutades -73. Viss dokumentation finns dock, delar av den presenteras här.

F 10, Robotflottilj.

Författat av Håkan Wall.

I en lokal tidning, okänt vilken, fanns denna artikel den 14 januari 1965.
Bild via Arboga Robotmuseum.

F10 fick sin robotdivision 1965 och redan på våren samma år genomfördes första utbildningen på F 8 med tre personer från F 10, kapten Måns Lithner, löjtnant Göran Svensson och sergeant Ingvar Gartmark.
Måns Lithner var robotdivisionschef 1965 – 1967, efter en tids FN-tjänst återvände han till robot 68 organisationen som robotledare på LFC Syd. Han efterträddes som robotdivisionschef av Göran Svensson 1967 -1973. Den sista person som hade tjänsten var Göran Brauer som hade tjänsten fram till nedläggningen 1974.

Löjtnant Bo Lindberg minns att när han kom till divisionen bestod den av ett fåtal man, dessa utbildades på F 8 under oktober-december 1965. Det tog tid att fylla personalbehovet och till slut fick man tvångskommendera personal. Inte heller flottiljledningen var överförtjust över sitt nya uppdrag, utan ansåg att detta var ”något som katten släpat in”. Enligt Bo Lindberg, robotstridsledare, var det först 1969 när Överste Ulf Cappelen-Smith blev flottiljchef vid F10 som flottiljledningen visade intresse för verksamheten vid robotdivisionen.

I texten nedan kommer flera olika platser med anknytning till robotverksamheten inom flottiljområdet att nämnas så vi ska bekanta oss med var dessa ligger i förhållande till varandra.

1)      Kasern 21.
2)      Exercisplatsen.
3)      Robothallen, Kägelnäs.
4)      Robotförråd.
5)      Fredsgrupperingsplatsen
6)      Kelliehouse.
Bild via Lantmäteriet.

Den 9:e februari 1966 styrde en lång kolonn in på F 10 med material till en division. Man grupperade på exercisplatsen, som låg på den nedlagda banan 18/36, invid Kägelnäs som var färdigställd vid detta tillfälle. Exercisplatsen var inte inhägnad utan vaktades av personal ur robotkompaniet.
Material till den andra divisionen anlände i maj samma år och grupperade på den då färdigställda fredsgrupperingsplatsen som låg ute på fältet.

9 februari 1966. En robotlastbil med kabeltrummor och kraftfördelningsenheten på flaket och ett robotsläp med en blindrobot anländer till F 10.
Foto via Göran Svensson F 10.

Exercisplatsen på bana 18/36. Till vänster två robotar på lavett, till höger ser vi delar av ett uppställt förband. Den första robotlastbilen har kabeltrummor på flaket och en rulltank på släp, därefter en robotlastbil med något som är övertäckt av en pressening, bakom detta står motorgeneratorn på flaket (det ser man pga att motor-
generatorns mycket speciella lyftok sticker upp bortom presseningen). Sedan ännu en robotlastbil med lavetter på flaket och verkstadsvagnen på släp.
Foto via Göran Svensson, F 10.

Låt oss ta en titt på fredsgrupperingsplatsen någon gång tidigt -70-tal.
1)      Fyra robotplattor, ser ut som två lavetter med robot och två tomma.
2)      Brr.
3)      Rbgc, följd av luftkonditioneringen och motorgeneratorn (tripp, trapp, trull). Den lilla mörka fyrkant som finns precis framför pilens spets kan vara kraftfördelningsenheten.
4)      Kraggar och rulltankar.
5)      Bussen som var uppehållsrum för de värnpliktiga. Fyrkanten till höger om pilen är troligtvis befälbaracken.
6)      Verkstadsvagnen.

På fredsgrupperingsplatsen stod alltid fyra robotar i beredskap och den var därför inhägnad med stängsel och taggtråd. När området var obemannat gick hundar lösa innanför stängslet och det fanns hundskallsförstärkare som var kopplade till en högtalare i flottiljvakten. 

Den första robotdivisionsbyggnaden inrättades i Kasern 21 och de värnpliktiga huserade i samma byggnad. 1969 fick man Kelliehouse som ny divisionsbyggnad, detta var en gård som låg mellan banorna. Expeditionen bemannades av rustmästare Bo Heinegård och en värnpliktig, där hade även fyra stycken verkmästare, Gunnar Nilsson, Olle Frick, Lars Lundmark och Per-Olof Wighagen, sitt kontor. På andra våningen satt divisionschefen och robotstridsledarna. Som rustmästare var Heinegård adjutant åt divisionschefen, han hade exercis och skjutövningar med de värnpliktiga, betalade ut dagsersättning till de värnpliktiga samt traktamenten till stamanställda. Han var även ansvarig för att beställa mat, logi, tältförläggningar mm vid all verksamhet utanför flottiljområdet.

Fanjunkare Bo Heinegård på expeditionen.
Foto: Jan Troein.

Kapten och robotstridsledare Ingemar Thorsell.
Foto: Jan Troein.

Flygverkmästarnas kontor, till vänster Lars Lundmark, till höger Jan-Erik Nilsson.
Foto: Jan Troein.

I omgång 731 ryckte Jan Troein in som robotmekaniker. Efter att ha skadat sig i samband med lyft av kabelrullar fick han istället tjänstgöra som kalfaktor under rustmästare Heinegård, mest var det pappersarbete. Det som officerarna tyckte var hans viktigaste arbetsuppgift var att koka kaffe till officerarna och att värma butterkaka. Butterkaka var ett måste varje dag och var den slut måste ny anskaffas omgående. Det var Troeins uppgift att ombesörja detta. Eftersom han saknade militärt förarbevis fick han låna Heinegårds SAAB. För att komma ifrån Kellihouse som låg mitt ute på fältet måste han anropa flygledartornet för att få passera över fältet. Han fick sedan lämna flottiljområdet genom vakten för att komma till affären. Efter inköp var det samma procedur för att komma tillbaka till de kaffesugna officerarna.

Det var en alltså en lugn tillvaro på expeditionen. Två händelser minns han som dramatiska men de hade inget med robot 68 att göra. Vid ett tillfälle nödlandade en Lansen med alldeles för hög hastighet och färden fortsatte även när banan tog slut. En annan händelse var att en älgtjur kom in i den omgivande trädgården för att äta äpple. En av fanjunkarna gick ut för att ta kort, vilket inte uppskattades av älgen så fanjunkaren fick fly fältet utan några bilder. 

1969 stod även robothallen i Kägelsnäs klar, ännu en gård, belägen bredvid den nedlagda banan 18/36. Fram till dess hade man genomfört all utbildning på exercisplatsen, året runt. Lektionerna hade skett i gamla bussar som man köpt in billigt efter högertrafikomläggningen. I robothallen fanns lektionssal, verkstadslokal och förråd för robotmaterial. 

Vy över Kägelnäs från bana 18/36. Bägge robotförråden syns i bilden.
Foto: Håkan Wall.

Intill Kägelnäs byggdes två robotförråd, Göran Svensson berättar att soliga dagar var det näst intill omöjligt att öppna portarna till robotförråden eftersom stålet svällde av värmen. 

Ett av robotförråden, fortfarande i originalskick.
Foto: Håkan Wall.

Det andra robotförrådet är defenitivt inte i originalskick.
Foto: Håkan Wall.

Robotförbandet skulle sköta allt själva, transport, vakthållning, mathållning mm. De hade även egen utbildning för markstrid, användande av minor och ksp 36, hundtjänst, fältarbeten, sambandstjänst, sjukvårdstjänst mm. Denna utbildning hölls av löjtnant Bo Lindberg som berättar att robotkompaniernas personal stod i en klass för sig i skjuttävlingar.
Det fanns från början inga instruktioner varken för freds- eller krigstjänst utan robotdivisionerna fick själva upprätta en enhetlig instruktion berättar Göran Svensson. Den sedan gällande instruktionen för krigstjänst kallades BEROB 68 (läs om denna under ”robot 68, blandad kompott). Enligt Göran Svensson var inte F 10 ett incidentförband utan klassades som reservförband.

De första åren fanns dock ingen färdigbyggd plats att krigsgruppera på. 101:a kompaniet som skulle gruppera i området Veberöd-Skurup fick sin första plats färdigställd i november 1968, det var :45 Dörröd. Bo Lindberg som var kompanichef berättar att den blev kompaniets utgångsgrupperingsplats, dels pga. att den färdigställdes först, dels på att den var lättast att nå då den låg alldeles intill väg 102 mellan Veberöd och Svedala. Övriga platser :17 Lemmeströ stod klar i augusti 1970 och :29 Kullaröd stod fullt färdiga först 1971.

:17 Lemmeströ var en mycket speciell plats. Grupperingsplatsen var belägen mycket nära, för att inte säga mitt i, en stor gård. Radiolänkmasten var beläget strax intill en ladugård och simulatormasten intill en annan ladugård. Robotplattorna låg sedan mycket nära ett boningshus och radarhöjden låg strax bakom ladugården.

När man ser ovanstående bild förstår man att man måste varit desperat för att välja denna plats. Det var som bekant väldigt ont om bra höjder i Skåne på den här tiden och alla i närheten måste varit upptagna av andra militära förband.
1)      4 stycken robotplattor
2)      Rbgc
3)      Kragg och rulltankar
4)      Brr
5)      Simulatormast
6)      Radiolänkmast
Bild via Lantmäteriet.
Göran Brauer berättar att markägaren alltid ville ha förhansinformation när platsen skulle besökas av militär personal. Inte så konstigt kanske, tänk er själva att ett anal civila personer helt plötsligt smyger runt på gården.
När Håkan pratar med markägarens make 2016 berättar han att de fått information om att någon form av tele-utrustning skulle stå på plattorna.

102:a kompaniet som grupperade i nära Brösarp fick sin första krigsgrupperingsplats, :66 Eljaröd i september 1967. Utgångsgrupperingsplats blev dock :4 Brösarp som stod klar i december 1968 troligen för att den var lättast att nå. Kompaniets tredje plats :63 Bästekille stod klar i oktober 1969. Av ovanstående kan man dra slutsatsen att utbyggnaden av 102:a kompaniets platser hade högre prioritet än 101:a.

F10 hade en enkel övningsplats, :1 Everöd, på Fält 4:s  bakre uppställningsområde (BAKOM). :1 var den enda övningsplats som var inhägnad med taggtråd och skyltad som skyddsobjekt. Här övade man gruppering med övningsrobotar då dessa övningar mycket handlade om att lyfta robotar till och från lavett. Platsen ansågs vara alldeles utmärkt. Både för själva "robottjänsten" och även för markförsvarsövningar, det var lättgrävt för soldaterna att göra skyttevärn, s.k. larmmineringar var lätt att utföra.

: 1 Everöd byggdes om för att brr stod för lågt, en ås med lövskog skymde på sommaren. En kulle i området användes som brr-plats, den var inte körbar med bil så brr fick dras upp med en vajer. Denna förändring skedde runt 1971.
Nils-Olov Freij, brr-tekniker, berättar att vid en övning på Everöd låg en rysk trålare välförsedd med många antenner i vattnen utanför Simrishamn. Från förbandet (som visste att länkförbindelsen var avlyssnad) önskade man på svenska sina ryska vänner ”God natt” på kvällen. Vid en annan övning minns rustmästare Bo Heinegård att det var -22° och maten som kom från P 6 fick man äta utomhus.

Vid krigsförbandsövningar (KFÖ) använde sig F 10 av :76, Bräkne-Hoby.  F 10 var första förband att öva på denna plats, enligt Göran Svensson. Under denna övning regnade det mycket och det var mycket lerigt uppe på höjden. Vid dessa övningar medfördes alltid skarpa robotar. Vid en KFÖ 1968 grupperade F 10 på Rinkaby-fältet.

Transport med robotlastbil 809 och robotsläp 402 övades över Hallandsåsen på smala vägar till Båstad och tillbaka. Vid ett tillfälle höll det på att gå illa då en robotlastbil med släp och två robotar inte kunde bromsa i det lösa gruset. Man fick dock stopp på fordonet i sista stund.

1966 tillträder en ny C F 10, givetvis med en robot 68 i bakgrunden.  Från vänster i uniform: okänd, stabschef Milo Syd general Sigmund Ahnfelt, avgående C F 10 överste Jan Jacobi, okänd, tillträdande C F 10 överste Kjell Rasmusson, löjtnant och robotstridsledare Bo Lindberg.
Roboten är en blindrobot.
Foto via Göran Svensson, F 10.

Besök 1968 från Milo Syd. Från vänster: Robotkompanichef Måns Lithner, avgående chef Milo Syd general Stig Norén, tillträdande chef Milo Syd amiral Oscar Krokstedt, stabschef Milo Syd general Sigmund Ahnfelt, sektionschef Milo Syd Överste Ian Iacobi. Robotlastbilen är lastad med kraftfördelningsenheten.
Roboten är en simulerrobot. 
Foto via Göran Svensson, F 10.

Den 29 juni 1973 kom beslutet att robotdivsionen på F 10 skulle läggas ner den 30 juni 1974. Göran Brauer berättar att fram den sista övningen på :1 Everöd som avslutades den 31 januari 1974 var det full verksamhet. 1:a verkmästare Gunnar Nilsson nämner att därefter var det ingen aktiv verksamhet utan då pågick arbetet för avveckling av förbandet. Kägelsnäs övertogs av flygfältsplutonen och Kelliehouse lämnades att förfalla.

Artikel i Norra Skåne, tyvärr har någon klippt av den vänstra spaltens sista rader.

När man ser flygeln på bilden ovan förstår man att det var länge sedan kaffet kokades och butterkakan värmdes.
Klippt från F 10 Aktuellt 1986.

Jan Karlsson, brr-tekniker, berättar att han var med när allt överskottsmaterial, förutom robotar, kördes upp till
F 8 där materielen förrådsställes i bergshangaren. Överblivna robotlastbilar som inte skulle tillställas F 13 och
F 17 överlämnades till andra förband inom försvaret i Skåne.
Stridsplaner överlämnades till Gunnar Lindh, robotbataljonschef på F 17 och alla krigsgrupperingsplatser visades. Troligen var det tidigare robotdivisionschef Göran Svensson som var F 10 representant. Göran Brauer kände inte till alla platser så han uppger att han inte var delaktig.  

 

Artiklar ur Norra Skåne 6 juni 1974.

Nedläggningscermoni på torget i Ängelholm den 5 juni 1974. Ställföreträdande C F 10 överste Bertil Bjäre framför förbandet.
Bild via Göran Svensson, F 10.

Den 10 september 2016 anordnade F 10 en jubileumsdag. Vi (Håkan och Fredrik) var inbjudna för att redovisa hur vi arbetade med vårt dokumentationsprojekt avseende robot 68. Vi hade inte alls så mycket att berätta om som vi har idag och vid den tiden var tanken att publicera resultatet i en bok. Det var också vårt första föredrag så nerverna var på helspänn.

Robotdagens besökare.
Foto: Håkan Wall.