Detta stycke är författat av Nils-Olof Karlberg som har arbetat på Telub och efterföljande företag från 1966 till 2007. Under Robot 68-tiden var han ansvarig för belysningsradarn på central nivå och linjechef, han lanserade och verkställde idén med Fenix (PS 44) samt höll i de flesta av de försäljningar som gjordes av Robot 68-materiel.

Samtliga bilder i detta stycke kommer via Nils-Olof själv.

Telubs bakgrund
På 50-talet genomfördes en statlig utredning av försvarets framtida behov av underhållsresurser med anledning av prognoserade ökande volymer försvarsmateriel baserad på dåtidens elektronrör och reläer. Den genomfördes av försvarets arbetsgrupp för teleunderhåll (FATU), och kallades FATU-utredningen.
Mycket av försvarselektroniken ersattes i samma veva av transistorer med ett betydligt mindre underhållsbehov än prognoserat.
Utredningen visade på ett behov att etablera en underhållsresurs i södra Sverige och detta innebar att företaget Teleunderhåll AB bildades.

Telubs bildande
Staten bildade 1963, tillsammans med Svensk teleindustri, AB Teleunderhåll. Staten ägde, via Förenade Fabriksverken, 51 % av aktierna och resterande del ägdes av AGA, LM Ericsson, SAAB, Svenska Philips, Standard Radio & Telefon, Arenco Electronics, Decca Navigator & Radar, Svenska Siemens samt Svenska Radio. Som etableringsort valdes Växjö, som hade ett lämpligt läge och snabbt kunde erbjuda bostäder i tillräcklig omfattning. En mindre kontors- och verkstadslokal på Hejargatan samt hyrda kontorslokaler ”på stad” i Växjö togs i bruk 1963, samtidigt som byggandet av en större kontorsbyggnad samt verkstad påbörjades på Ljungadalsgatan i Växjö.

Telubs huvudkontor 1966. 

En speciell robotverkstad byggs 1964 utanför Växjö. Av explosivsäkerhetsskäl placerades den i skogen i Risinge ca 5 km öster om Växjö tätort. 1964 kommer verksamheten i gång där och avser underhåll av robotar samt förrådställning av reservmaterial. Anläggningen i Risinge bestod av en handfull byggnader för att separera känslig verksamhet som explosivdelar, bränsle samt huvudbyggnaden där kontor, robot-testriggar och förråd var placerade.

1964 startas även en inbyggd 3-årig verkstadsskola för utbildning av telemontörer.
Under 1964 bestämdes att även de bakre stödfunktionerna, den s.k. huvudverkstaden, skulle placeras på Teleunderhåll i Växjö. Några nyckelpersoner på CVA i Arboga som utbildats på systemet i Storbritannien valde att gå över till Teleunderhåll och därutöver nyrekryterades ett antal tekniker/ingenjörer.
Under AB Teleunderhålls uppbyggnadsskede var Robot 68-uppdragen företagets enskilt största verksamhet och uppdragen  fördelades mellan:
- Robotverkstad (VM) ca 100 personer (i Risinge)
- Reparationsverkstad för utbytesenheter (VU3) ca 10 pers
- Fältservicelag (VUS/RS) ca 10 personer
- Publikationsenhet (TAP) 5-10 personer
- Teknisk stödresurs/huvudverkstad (TM 2) ca 15 personer

1967 hade företaget 300 anställda och 1969 bytte företaget namn från AB Teleunderhåll till Telub AB.

Organisationsplan för Robot 68-verksamheten vid Telub 1967.

I början på 70-talet begärde de privata delägarna att bli utlösta och det blev de också så att
Telub blev ett av staten helägt aktiebolag förvaltat av FFV (Förenade Fabriksverken) i Eskilstuna.

Robotsystem 68
Det brittiska robotsystemet Bloodhound Mk II fick i Sverige beteckningen luftvärnsrobotsystem 68 och
placerades på flygflottiljer F 8 (Barkarby), F 10 (Ängelholm), F 12 (Kalmar), F 13 (Norrköping) och
F 17(Kallinge) för att främst förstärka luftförsvaret mot snabba bombplan på hög höjd.

Uh-struktur, Robot 68
Robotsystemets underhållsstruktur för markutrustningen var inriktad på trenivåunderhåll:
A-nivå, lokal nivå. Förbandets egna tekniska personal svarar för drift, tillsyn samt vid behov
felsökning ner till utbytbar enhet (ue).

B-nivå, regional nivå. Stöd till förbandet tekniska personal av servicelagsamt försörjning med utbytesenheter från TSB (teleservicebaser).

C-nivå, central nivå d.v.s. huvudverkstad. Sammanhållande och huvudsaklig huvudverkstad var Telub, därutöver medverkade för speciell materiel såsom exempelvis generatorer, hydraulik och gyro CVA, CVM och CVV, d.v.s. de centrala flygverkstäderna i Arboga, Malmslätt och Västerås.

Huvudverkstädernas uppgifter bestod i att:
- Ge tekniskt stöd till a- och b-nivå ofta i form av mobila servicelag.
- Reparera insända trasiga ue.
- Ta fram tekniska föreskrifter såsom SKI (särskild klargöringsinstruktion) och STI (särskild
tillsynsinstruktion) för de olika bruksenheterna som förbandet bestod av så som
främst rbgc (robotgruppcentral) och brr (belysningsradar).
- Producera teknisk dokumentation på svenska (beskrivningar, schemasatser.
reservdelskataloger) eftersom förbanden delvis bestod av värnpliktig personal som man
inte kunde förutsätta behärskade engelska som ursprungsdokumentationen var skriven på.
- Utföra större tillsyner/översyner.

Ett av Telubs servicelag under utryckning.

För robotarna gällde en speciell underhållsuppläggning p.g.a. svårigheter att testa roboten på lavett i fält. Efter fyra månader på förband transporterades varje robot till robotverkstaden för tillsyn och testning varefter den returnerades till förband.

Inledningsvis fanns en robotverkstad på F 8 i Barkarby och en på AB Teleunderhåll i Risinge. Beroende på svårigheten att behålla kvalificerad personal på verkstaden på F 8 orsakat av det stora suget efter teknisk personal i stockholmsregionen flyttades F 8-verkstaden relativt snart också till Risinge.

I robotverkstaden totaltestades roboten i en MOTE (Missile Overall Test Equipment).

Telubs övriga RB 68-åtaganden

Förutom de löpande åtagandena avseende underhåll och support var Telub inblandade i en mängd
annan relaterad verksamhet såsom;

- Genomföra specialprov på förband eller i verkstad för att reda ut diverse problem t.ex. problem med omfattande kallödningar i på kretskort, ersätta komponenter som inte längre gick att anskaffa.
- Genomföra störprov med FOA (Försvarets Forskningsanstalt).
- Ta fram förslag och införa modifieringar för att förenkla omgrupperingen av förbandet, förenkla underhållet eller öka tillförlitligheten.
- Medverka vid de 10-talet kontrollskjutningar som de olika förbanden genomfördes på RFN då både markutrustningar och robotar försågs med diverse registreringsutrustningar för att registrera vad som hände både före och efter avfyring för att genom utvärdering av systemet få uppslag till förbättringar.
- Genomföra omfattande modifieringsomgångar på markmaterielen som för detta togs hem till verkstaden i Växjö varvid både svenska och brittiska modifieringar infördes och vid något tillfälle genomfördes då även elektrisk och mekanisk översyn på materielen.

Modifiering av rbgc.

Robot 68-verksamheten var den största enskilda verksamheten under 60- och 70-talet inom Telub och denna verksamhet omsatte totalt ca 1 miljard kronor räknat i dagens penningvärde (2020). Den största enskilda posten hänför sig till robotunderhållet i Risinge.

Telubs eftermäle
När Robot 68-verksamheten avvecklats jobbade Telub vidare med underhåll och tekniska tjänster på uppdrag av försvaret på en mängd system inom både armén, marinen och flygvapnet. Företaget hade fram till sekelskiftet flera olika ägare (FFV, Celsius och Enator) och olika namn såsom FFV Elektronik, Celsius Information Systems, Enator Telub eller Aerotech Telub.

Förutom den försvarsinriktade verksamheten utvecklades även annan verksamhet såsom;
- Tillverkning av elektroniska vågar, allt från brevvågar till fordonsvågar.
- Legotillverkning av medicinteknisk utrustning.
- Konsulting mot civila verk och myndigheter såsom Vägverket, Banverket och Rikspolisstyrelsen.
- Teknisk dokumentation.
- Datorservice i flera nordiska länder.
- Teknikutbildning i internatform.

År 2001 övertogs AeotechTelub av Saab i Linköping och produktdelarna drivs vidare inom olika delar av Saab AB och tjänstedelarna inom Saabs helägda dotterbolag Combitech AB. Telub har haft en avgörande roll när det gäller IT-utvecklingen i Växjöregionen. Personer som jobbat på företaget har startat ett femtiotal bolag, mestadels med IT-inriktning och det IT-kluster som idag finns i Växjöregionen är det största utanför Stockholmsregionen.

Telubs huvudkontor efter utbyggnad till tre byggnader 1978.

Robot 68, avveckling
1974 beslutas att tre av flottiljerna med Robot 68-kompanier skulle läggas ner av kostnadsskäl. Detta innebar att blev kvar 2 robotkompanier vardera på F 13 i Norrköping och F17 i Kallinge. Se avsnittet Fenix nedan.

Gravöl
Robot 68-eran avslutades ståndsmässigt genom att Telub inviterade till ett uppskattat gravöl på Telub i Växjö i oktober 1978 med deltagande från Flygstaben, FMV, berörda förband och givetvis Telub.

Fenixprojektet
När reduceringen av antal robotförband beslutades 1974 tog Telub på eget initiativ fram ett koncept hur den friställde markutrustningarna skulle kunna användas som en unik spaningsradar i flygvapnets stridsledningssystem. Konceptet kallades Fenix, fågeln som enligt den grekiska mytologin steg upp ur askan. Förutom materielen fanns erfaren utbildad personal. Förslaget fick gillande både inom FMV och Flygstaben.

Två Fenixförband organiserades på vardera F 13 och F 17. Utprovningen av prototypen skedde 1976 och förbanden drog igång verksamhet 1977 i samband med att F 13 och F 17 avvecklade sin Robot 68-verk-
samhet.

Erfarenheterna från Robot 68 visade att belysningsradarn hade speciellt bra störskyddsegenskaper och var av flera skäl allmänt svår att störa. Eftersom radarn bara såg rörliga mål reagerade den inte alls på remsstörning. Det fanns även möjligheter att spana under radartystnad. Om fler än en Fenixenhet anslöts till en befintlig radargruppcentral (rrgc) erhölls möjligheten att krysspejla och för målposition även under radartystnad. Konceptet innebar att omfattande modifiering av belysningsradarn, robotgruppcentralen, viss kringutrustning samt inte minst programvaran i rrgc, den ledningscentral i stridsledningssystemet som Fenix kommunicerade med och leddes ifrån.
Systemet fick formellt benämningen Strilradaranläggning 44, radarn bytte beteckning från belysningsradar PE-44 till strilradar PS-44 och robotgruppcentralen (rbgc) fick benämningen operatörvagn 44 (opv 44). Konfigurationen i stort framgår nedan. 

Fenix.

De större förändringarna som gjordes var;
- I radarn demonterades överflödig utrustning (sådan som hade med robotfunktionen att göra), många logikfunktionen ändrades och kompletterades, luftkonditionsenheten byttes ut mot modern dito, förvaringsutrymmen för instrument och dokumentation förbättrades.
- I rbgc/opv 44 togs enheter som hade med lavett och robot att göra bort, de fyra avfyringsrackarna vid bakre väggen samt flera klargöringsrackar längs högerväggen.
- Ny luftkonditioneringsenhet monterades i kabinen och den yttre luftkonditioneringsenheten skrotades.
- I en rack monterades en nyutvecklad funktionsgenerator ”Tuffa Viktor” med uppgift att generera syntetiska mål och olika störtyper.
- Den f.d. systemövervakarens manöverpanel ersattes med en ny enhet LMP (lärarens manöverpanel) som styrde funktionsgeneratorn vid utbildning av systemoperatörer (robotstridsledarens efterträdare).
- I datorn (Argus 200)  gjordes en mängd ändringar i programvaran för att hantera den mer omfattande
  kommunikationen med ansluten rrgc samt förändrad styrning av radarn.
- Eftersom lavetter och robotar togs bort minskade elbehovet väsentligt så de tidigare 2 dieselelverken
  (2x100 kVA) reducerades till ett sådant elverk och den tidigare stora kraftfördelningsenheten (KFE)
  ersattes av en ny betydligt mindre och lätthanterlig KFE


Slutlig avveckling
Eftersom Storbritannien behöll systemen till i början av 90-talet och Schweiz ända till slutet
av 90-talet, d.v.s. 20 år längre än Sverige, hade vi sekretesskrav på nästa all materiel och dokumentation
vilket innebar att det krävdes rigorös förstöring av materielen.
Efter att Fenix-systemen lades ner 1983 sålde huvuddelen av den resterande utrustningen av Telub
tillbaka till RAF.

Sista resan.

Nisse Karlberg, 2022-12-08.