Krigsgrupperingsplats. Ritades 67.02.31 och färdigställdes, inspekterades och driftsattes 67.09.19.
Arkelstorp var 172.lvrbkomp förstaplats, dvs den plats dit de i händelse av krig skulle utgångsgruppera. Platsen hade kodnamnet "Trädgården" och omklassades från stridsgrupperingsplats till öppen övningsgrupperingsplats 1976.

Arkelstorp oklassades efter en incident i mitten på sjuttiotalet, då man i trakterna anordnat en internationell orienteringstävling. Orienterare från olika delar av världen deltog och vid en av tävlingsdagarnas slut noterades det att en orienterare inte kommit tillbaka. Sökpatruller skickades ut och den försvunna orienteraren återfanns sedermera vandrandes omkring på grupperingsplatsen. I traken fanns det viss kännedom om att detta var en "militär plats" och när det visade sig att den försvunna orienteraren kom från Sovjetunionen tillkallades polis som tog den protesterande orienteraren med sig. Vad som hände därefter med orienteraren är inte känt, men från Flygvapnets håll så räknade man nu platsen som röjd och den omklassades kort därefter.
Författarna har ännu (2022) inte några uppgifter på om platsen någon gång användes för övning eller inte.

Hur skulle man grupperat på Arkelstorp? Läs mer om detta sist i avsnittet.

:68 Arkelstorp sett från ovan under sjuttiotalet. Placeringen mitt i en fruktodling är egentligen genialisk då man måste veta exakt vad man letar efter för veta att alla de hårdgjorda ytorna är av milität art och inte bara något som tillhör själva odlingen.
Foto: Lantmäteriet.

Stiuationsplan :68 Arkelstorp.
Källa: Dag H Malmströms arkiv. Situationsplanen är redigerad av Dag H Malmström. 

Delsituationsplan :68 Arkelstop visandes robotplatta 3 och 4, samt lilla slingan.
Källa: FortV. 

Platsen är i varierande skick med mer eller mindre växtlighet på robotplattorna. Slingan är i mycket gott skick. Fundament för RL-mast är raserat. 

Infart till grupperingsplatsen.
Foto: Håkan Wall.

På platsen bedrivs även idag viss fruktodling.
Foto: Håkan Wall.

Platta 1.
Foto: Håkan Wall.

Platta 2.
Foto: Håkan Wall.

Platta 2.
Foto: Håkan Wall.

Radarplatsen är på ytan till höger och plats för rbgc är borta vid stockarna.
Foto: Håkan Wall.

SM-fundament sett från vägen. Till höger på flygfotot ovan ser man en trädbevuxen gräns/dike mellan fruktträden och ett fält. Där var SM-fundamentet placerat.
Foto: Håkan Wall.

Infart platta 4 och 3.
Foto: Håkan Wall.

Platta 3.
Foto: Håkan Wall.

Vid mina fötter fanns tidigare RL-fundamentet, i nutid går här en väg. Utsikten är fantastisk och man förstår varför denna plats valdes.
Foto: Håkan Wall.

För att få en uppfattning om detta bjuder jag in Åke Olsson, robotplutonchef, och Benny Hellström, robotstrids-
ledare, bägge från F 17, till ett besök på några grupperingsplatser de aldrig varit på. Tanken är att de med den erfarenhet de har snabbt ska skaffa sig en uppfattning hur en gruppering bör gå till på just denna plats.  
Foto: Håkan Wall.

Här är deras slutsats:

En förtrupp hade först gått in för att säkra området. Kolonen stod på väntplats och väntade tills en vägvisare från förtruppen kom tillbaka.

Det var viktigt att få in utrustningen i rätt ordning så att inga trafikstockningar uppstår. På denna plats finns endast en infart och endast en liten slinga där rundkörning är möjlig. Här skulle de gått in med belysningsradarn först, tätt följd av kraftaggregaten och robotgruppcentralen. De två sistnämnda kunde köra in från var sitt håll i slingan utan att blockara för någon så snart radarn var på plats. Verkstadsvagnen skulle placeras på lämplig plats. Det var också viktigt att få in kablaget tidigt då detta tog tid att dra. 

Nu var det dags att få lavetter på plats. Man tog in två lavetter i taget. Åke och Benny har olika uppfattning hur detta hade hanterats. En uppfattning var att man gick med lavetter till de två yttersta robotplattorna först, en annan att man gick till två närliggande robotplattor med gemensam infart eftersom monteringen tog lika lång tid så det fanns ingen risk att en lastbil skulle blockera för den andra. När alla lavetter var på plats hämtades två robotar i taget för att placeras på lavett.
Benny menade att man istället för att få alla fyra lavetter på plats först kunde montera 2 lavetter + 2 robot och sedan 2 lavetter + 2 robotar för att fortare bli skjutklar, men de kom fram till att det hade ingen betydelse för alla dessa enheter skulle ändå vara på plats innan brr och rbgc var uppstartade.

Alla som inte var upptagna med annat fick hjälpa till med kablaget, när uppdrag var klart var det ingen vilopaus för då var det dags att gräva värn.

Tid för uppställning beräknar de till 5-6 timmar då detta skulle ske helt i mörker. Benny uppskattar en omgruppering från en grupperingsplats till en annan till 2 dygn med tanke på att demontering, transport och uppställning ska ske i mörker.

(En liknande analys finns även under :62 Söndraby).


En rolig sak under besöket är att markägaren dyker upp och undrar vilka vi är. Han berättar att han köpt marken 1997 och fått avtalet med försvaret "på köpet". När avtalet sades upp av försvaret fick han en engångsersättning då delar av marken inte kunde användas för odling. Tyvärr har han inte hittat dessa överlåtelsehandlingar.