:76 Bräkne-Hoby
Övningsgrupperingsplats. Ritades 68.02.15 och färdigställdes, inspekterades och driftsattes 68.05.01.
Platsen var i huvudsak en övningsgrupperingsplats för F 17:s robotdivisioner. Platsen nyttjades också av robotdivisionerna från F 10 och F 12 då de saknade en egen tillägnad övningsgrupperingsplats (F 10 hade visserligen en egen övningsplats men var av en enklare typ och ej fullt utbyggd). Bräkne-Boby hade kodnamnet "Limpan". Som kuriosa kan de nämnas att Bräkne-Hoby hade telefonnummer 0454-30919.
:76 Bräkne-Hoby sett från ovan under sjuttiotalet.
Foto: Lantmäteriet.
:76 Bräkne-Hoby, dåtid
Nedan presenterar vi ett ganska omfattande bildmaterial fotograferat under en av F 10 övningar vid :76 Bräkne-Hoby under sent 60-tal. Samtliga fotografier är tagna av Göran Svensson om inte annat anges.
Modifierad Rb 365 på väg in till övningsplatsen. Ett flertal av de Rb 365 som användes under de inledande studierna av Bloodhound-systemet vid F 2 och Lv 3 målades om och modifierades för att se ut som en Rb 68. Dessa robotar fördelades sedan ut mellan robotdiviosionerna och användes vid olika övningar samt som "utbytesrobot" om en ordinarie Rb 68 exempelvis var iväg på service eller reparation. De modifierade Rb 365 fick benämningen "blindrobot" och saknade vapendel.
Att lägga ut kabel var både tungt och personalkrävande. Alla som inte hade andra uppgifter fick hjälpa till.
En välmaskerad brr uppe på sin radarkulle. Notera att man även mycket omsorgsfullt maskerat själva vägen dit upp för att ytterligare försvåra upptäckt från luften.
En liten anekdot från tiden då det begav sig
Bo Lindberg, som var robotsridsledare på F10, berättar om en incident vid övning på :76 Bräkne-Hoby. Det låg skarpa robotar på lavetterna och fyra skarpa i beredskap. Robotledaren i Lfc Kobran hade hittat ett mål i flygleden ”Röd Ett”. Det var ett civilt trafikflygplan, och eftersom det var sen eftermiddag fanns inga svenska militära flygplan att öva mot.
I robotgruppcentralen fanns fyra avfyringsrack, ett för varje ansluten lavett. För att undvika att robotar skulle kunna skjutas av misstag fanns en kastellnyckel i varje rack, kastellnyckeln var en ganska stor nyckel som måste vara placerade i rätt nyckelhål och stå i läge ”ON” för att roboten ska armeras. I läge ”OFF” går ingen signal fram till roboten. Avfyringsrackarna är placerade i andra änden av vagnen utom synhåll för robotstridsledaren.
Bo Lindberg kontrollerar nu med den värnpliktiga systemoperatören att nycklarna står i läge ”OFF”. Här uppstår någon missuppfattning, Lindberg uppfattar att operatören bevarat frågan med ett ja men i själva verket står nycklarna i läge ”ON” när Lindberg trycker på ”FIRE-knappen”.
Startprocessen går igång och eltändaren som aktiverar termobatterierna utlöses, men de startrakettändarna som monterats under övningen är inte anslutna så roboten blir kvar på lavetten men med aktiverat termobatteri.
Hade startraketerna varit armerade hade roboten lyft och inte gått att stoppa, den hade ingen självförstörande funktion. Under de sekunder som startraketerna är verksamma kan inget göras men så snart de släppt är det möjligt att låsa styrningen vid lämpliga tidpunkter för att på så sätt ”styra” bort roboten från målet (och andra flygplan). Metoden är att man låser roderfunktionerna så att den inte kan svara på styrsignalerna från Brr. Även om inget flygplan träffats hade dock roboten ramlat ner någonstans i Småland när bränslet var slut. och skrot på 1,2 ton kan ställa till stor skada.
Den enda som behövde ersättas var termobatteriet, Bo minns att detta kostade runt 50.000 kr.
När uppgifter om händelsen med tiden spreds till andra robotförband kom gliringar om att på F 10 eldade man termobatterier.
Än idag kan robotstridsledare säga till oss: "man ville ju inte göra en Lindberg".
:76 Bräkne-Hoby, nutid
Två av fyra robotplattor är totalt överväxta, de andra två är näst intill helst överväxta, Slingan är i gott skick och samtliga fundament, inklusive elskåp finns kvar.
Tele-skåp. Rikskabeln gick genom grupperingsplatsen, vilket i sammahanget får anses som lämpligt.
Foto: Håkan Wall.
Infart robotplatta 2.
Foto: Håkan Wall.
Sarg, yttersida av robotplatta 3. Till vänster i bild ser vi Håkans sambo Pia, som vid det här laget har besökt nästan lika många grupperingsplatser som Håkan själv.
Foto: Håkan Wall.
Förbandsplats och Tele
Under övningar var förbandet förlagt till en förbandsplats som låg ungefär 600 meter norr om övningsplatsen. Vid förbandplatsen fanns bland annat de värnpliktigas tält (förläggning), stabstält, sjukvårdstält, utspisningstält, trosstropp och uppställningsplatser för de fordon som inte användes nere vid övningsplatsen.
Förbandsplatsen sett från ovan under sjuttiotalet. Det röda strecket markerar början, i syd, och slutet i norr på förbandsplatsområdet, en sträcka på ungefär 500 meter. Man använde sig av terrängen på båda sidorna om vägen.
Foto: Lantmäteriet.
Ungefärlig plats för stabs-tält. Pia är med även denna gång för att hålla ordning på Håkan!
Foto: Håkan Wall.