Författat av Håkan Wall.

På denna sida kommer vi att berätta om fel, brister och modifieringar som inte nämns på annat ställe på hem-sidan, även visst underhåll kommer att dyka upp här. Alla fel som krävde en modifikation anmäldes till till-verkaren som arbetade ut en lösning och tillhandahöll nya reservdelar. Samarbetet med England och ibland Schweiz kommer att nämnas i den mån vi har kännedom om detta. Min känsla är ett denna sida inte kommer
att vara färdig vid publicering utan att kompletteringar kommer att göras.

Efter att systemet införts inser man ett en mängd modifieringar kommer att behöva göras, anledningarna till detta var:

1         Systemet var inte tillräckligt utprovat.
2         Komponenttillförlitligheten var inte tillräckligt hög.
3         Krav på nya och förbättrade funktioner.
4         Svenska krav på systemets användning.
5         Krav på bättre störfasthet (brister upptäcktes vid den svenska utprovningen).

Det största och mest omfattande fel som förekom i systemet var att lödningen i robotarnas kretskort var undermålig. Kvaliteten var tillräcklig för engelska förhållanden med förhållandevis små temperaturskillnader men i svenska förhållanden höll de inte måttet varvid tennet krackelerade och lödningarna brast. Efter diskussioner med tillverkaren genomfördes en total genomgång av alla kretskort med omlödning av komponenterna. Med denna typ av modifieringar som var nödvändiga till att garantera funktion och tillförlitlighet så krävdes tillverkaren på kostnaderna.

Dessutom upptäcktes att de stora transistorerna påverkads av G-kraften och när de flyttade på sig någon millimeter så brast lödningarna. Det räckte att man upptäckte en enda trasig lödning så löddes samtliga lödningar i hela kretskortet om hos Telub.

En del tekniska prov gjordes, nedan följer några av dem.

1         Verifiering av temperaturhöjning efter grönmålning av roboten. Prov gjordes på F 8 och denna visade att             höjningen var acceptabel. Enligt uppgift ska testen på F 8 pågått över ett år.
2         Verifiering av luftkonditioneringsintervall för roboten. Roboten hade konstruerats för att ha kontinuerlig                 konditionering då den låg på lavett utomhus och var aktiverad. Operativa krav på att roboten skulle vara             tillgänglig med kort varsel gjorde att luftkonditioneringsenheten fick lång gångtid och blev dyr att under-               hålla. Därför genomfördes prov med konditionering några timmar i veckan efter modifierade krav.
3         Utprovning av målsökarens störskydd utfördes dels som laboratorieprov och dels som fältprov med hjälp             av FOA och F 8.
4         På RFK (Robot Försöksplats Karlsborg) genomfördes flygprov med zonröret monterat på mast med en                lågt flygande J 32 lansen som mål.
 
Den service eller modifiering som skulle utföras av robotverkstäderna bestämdes av Kungliga Flygförvaltningen (som 1968 blev FMV Flygmaterielförvaltningen) genom utfärdande av TEKNISK ORDER MT (materieltillsyn, dvs. service) och TEKNISK ORDER MÄ (materieländring, dvs. modifiering).

Vi har hittat ett antal tekniska order (TO) och de som är intressanta redovisas nedan. De handlingar vi lyckats hitta är säkert bara en bråkdel av de som utfärdats men ger ändå en bild av verksamheten.

TEKNISK ORDER MT, 3 dec 1965  

Ärende: Kontrollåtgärd före start av rbgc.
Prioritetsgrad: omedelbar.
Berörd materiel: samtliga rbgc.
Orientering: Alla signaler kopplas inte ifrån i roboten vid frånkoppling i rbgc, vilket kan medföra backspänning som kan skada vissa komponenter.
Åtgärder: Här listar man de åtgärder som ska göras i rbgc för att undvika detta tills modifiering skett.

TEKNISK ORDER MT, 3 dec 1965

Ärende: kontrollåtgärd vid frånslag av robot.
Prioritetsgrad: före varje frånslag av robot.
Berörd materiel: samtliga rbgc och lavetter.
Orientering: vid några tillfällen har inte lavetten brutit alla faser då roboten stoppats, detta förorsakade att vissa spänningar finns kvar i roboten.
Åtgärd: Här listas de åtgärder som ska göras i rbgc och på lavetten för att undvika detta.

TEKNISK ORDER MT, 7 dec. 1965

Ärende: Risk för oavsiktlig avfyring.
Prioritetsgrad: omedelbar.
Berörd materiel: samtliga rbgc.
Orientering: en kortslutning i diod CV 7332 kan orsaka att roboten avfyras oavsiktligt. Efter att modifiering PCF/1086 är införd erfordras inga åtgärder.
Åtgärd: Inga övningar med blindavfyringar får äga rum innan modifiering PCF/1086 är införd.

TEKNISK ORDER MT, 22 april 1966

Ärende: startraketer, tillverkningsgrupper.
Berörd materiel: startraketer.
Prioritetsgrad: med omedelbar verkan.
Orientering: denna TO utsänds för information beträffande blandning av startraketer från olika tillverkningsgrupper.
Åtgärd:
1.      Startraketer från tillverkningsgrupp 25 eller lägre får inte blandas med dylika från grupp 26 eller högre.
2.      Det är önskvärt att startraketer från samma grupp används tillsammans men det är inte ett absolut krav.
3.      Om startraketer från olika tillverkningsgrupper blandas måste punkt 1 iakttas. Startraketerna ska                         monteras så att de med högsta serienumren är placerade på ena diagonalen och de med de lägsta
         på den andra.
4.      Då tillverkningsgrupper blandas skall den operativa personalen informeras om att en blandning kan                     minska räckvidden med upp till 900 meter.

TEKNISK ORDER MT, 5 maj 1966

Ärende: rengöring av anslutningsstift på kretskort.
Berörd materiel: rbgc, inkl. datamaskinen, robotprovrigg och rb-stri-simulator inkl. datamaskinen.
Orientering: under service kan det uppstå fel på kretskort, detta kan bero på avbrott mellan anslutningsstiften mellan korten och hylstagen.
Åtgärd: putsa anslutningsstiften med särskild putsduk, putsa försiktigt med duken och torka därefter med en torr ren duk som inte luddar. Putsduken förvaras i avsedd plastpåse. Inga andra åtgärder än ovanstående för tillämpas. En putsduk kommer att överlämnas till alla berörda, ytterligare putsdukar kan beställas vid behov.

TEKNISK ORDER MT, 5 maj 1966

Ärende: kontroll av skärmning till förbindning för kretskort.
Prioritetsgrad: inom 3 månader.
Berörd materiel: samtliga rbgc.
Orientering: Störningar i form av 400 Hz modulation på rbgc dopplerindikator visar sig bero på en att en oskärmad ledare i doppleranalysatorns kabling tar upp strålning, ledaren är skärmad på de tidigt tillverkade rbgc men är oskärmad i senare tillverkade enheter.
Åtgärd: kontrollera och ersätt oskärmad ledare med skärmad vid behov.

TEKNISK ORDER MT, 8 dec 1966

Ärende: åtgärder för att förhindra oavsiktlig avfyring av robot.
Berörd materiel: signalreläenheten i rbgc.
Orientering: Det finns en risk för att avfyringspulser kan alstras av datamaskinen då strömställaren TEST/GROUND SEEKER/OPS på övervakningspanelen förs från läge GROUND SEEKER till läge OPS. Risken att avfyra en robot är emellertid liten då avfyring förutsätter att robotarna är utvalda och klargjorda, att kastellnycklarna är på plats, att strömställarna TEST/OFF/FIRE står i läge FIRE och att åskskyddsreläerna är slutna. En modifiering är föreslagen, den kommer innebära att avfyring endast kan initieras från knappen FIRE.  
Åtgärd: För att undvika oavsiktlig avfyring ska följande rutiner tillämpas vid övergång från GROUND SEEKER till OPS:
1.      Se till att kastellnycklarna inte är insatta i avfyringsbrytarenheterna.
2.      Ställ strömställaren RUN på datamaskinens manöverpanel i mittläge.
3.      Ställ strömställarna TEST/GROUND/OPP i läge OPS.
4.      Starta om datamaskinen med knapparna K1- 6 på hjälppanelen.

TEKNISK ORDER MT, 1967.06.20 (noterbart är att sättet att skriva datumet förändras här)

Ärende: främre och bakre tankrum. Korrosionsundersökning.
Prioritetsgrad: ska utföras vid nästa 120 dagars tillsyn.
Berörd materiel: samtliga huvudkroppar.
Orientering: Korrosion har upptäckts på främre tankskottets bakre del, mellanskottets främre del, huvudfästspantets bakre del och bakre tankskottets främre del.
Åtgärd: besikta, utan att urmontera bränsletankarna, insidorna av tankrummens skott och spant med avseende på korrosion. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt de ytor där balsaträutfyllnader och filtklädsel är i nära kontakt med skott och spant. Om korrosion upptäcks meddelas FF/R för bestämmande av åtgärd. Notera i loggbok när besiktning utförts. Reparationsförarande för korrosionsskadade detaljer kommer att utarbetas och ingå i STI RB 68 Kap III.
------------------------
Låt oss nu frångå TO en kort stund och följa instruktionen att gå in i Speciell TillsynsInstruktion huvudkropp kapitel III (som vi råkar ha tillgång till) för att få svar på hur arbetet ska utföras.

TEKNISK ORDER MÄ, 1967.07.03

Ärende: transportbur, radar PE-44.
Berörd materiel: samtliga transportburar.
Orientering: Efter införande av ett svenskt lyftok för att lasta transportburen på robotlastbil med HIAB-kran måste lyftok svetsas fast på burarna. Även en märkskylt ska monteras.
Åtgärd: lyftöglorna monteras enligt ritning av behörig svetsare från CVA.

TEKNISK ORDER MÄ, 1968.07.15

Ärende: robot, främre resp. bakre tankrum, byte av träfyllning.
Orientering: på grund av att vatten kommit in i rb tankrum, vilket absorberats av balsaträfyllningarna, har korrosionsskador uppkommit på intilliggande spant och komponenter.
Åtgärd: Ändringen innebär införande av impregnerade träfyllningar, gummibeklädnad samt utfyllnad med tätningsmedel i utrymmen och skarvar, och skall införas antingen när korrosion har konstaterats i något tankrum i närheten av befintliga balsaträfyllningar, eller i samband med annan reparation där tankrummen är tillgängliga. Två dräneringshål skall samtidigt borras i botten av bakre tankrum.

1969.05.20 skickar FMV ut ett meddelande om felaktiga rammotortändare.

Lars Dahlqvist, Telub, kan vittna om just detta: ”- Jag jobbade med explosiv-delarna de första åren på Telub, inga andra delar byttes förutom rammotortändare. Det var många som fick bytas pga. någon form av kemist reaktion, membranet sprack i botten och krutet åkte ut och låg i röret när vi demonterade tändaren."

FMV skriver:”Med hänsyn till det allvarliga läget beträffande rammotortändarna anser jag att all tillgänglig kapacitet bör sättas in för att söka klara ut de tekniska problemen.” FMV rekommenderar att FOA ska genomföra en åldringsundersökning för att fastställa vilka faktorer som påverkar livstiden. Rekommenderas även att alla tändarna genomgår en individuppföljning. FMV framför att garantianspråk ska ställas mot BAC vilket hittills skett i för liten omfattning.

 

För att hålla informationen i kronologisk ordning bryter vi här in med en offert från British Aircraft Co Ltd, daterad 18:e juli 1969.

I ett tidigare brev informeras om att livstiden för de explosiva delarna är satt mellan 3 – 10 år. Nu, två år senare, erhåller FMV en offert på de olika delarna. Två år fram i tiden kommer det dock att meddelas att livstiden är förlängd och det ska visa sig att inga delar behövde ersättas pga. ålder så länge systemet fanns i Sverige.
Det intressanta med denna offert från 1969 är att vi kan se vad de olika delarna skulle kosta. Samtliga priser är för 100 satser utom för säkerhets- och armeringsdonen.

Gasgenerator (två i en sats) – för att avlägsna rammotorernas väderskydd. ₤ 3.580.

Startrakettändare (fyra i varje sats). ₤ 37.830.

Startraketer (fyra i varje sats). ₤ 649.260.

Säkerhets- och armeringsdon, nya (30 st). ₤ 24.300. 

Säkerhets- och armeringsdon, renoverad (30 st). ₤  6.000.

Stridsdel. ₤ 168.630.

 

Vi fortsätter med samarbetskonferens i Schweiz 1971.

Det förekom ett samarbete mellan de tre länder som använde sig av Bloodhound Mk II. Vi vet att både engelsmän och schweizare deltog under kontrollskjutningar på RFN som observatörer.

I februari 1971 anordnades en 3 dagars konferens i Schweiz om underhållsfrågor. Deltagare var Abteiling Der Militärflygplätze (AMF) med 6 personer, Ministry of Defence (MOD) med 3 personer och FMV med 1 person, driftsingenjör Gunnar Lundin.

Vi har plockat ut några av de punkter som diskuterades och som påverkade Sverige.

2.1 Korrosion huvudkropp robot.
Ett återkommande problem var korrosion i tankrummen. En prototyp av plastinlägg har tagits fram av AMF och FMV. AMF har beställt serietillverkning, FMV ska utföra prov på robot utsänd på förband innan beslut tas. MOD har inga problem med korrosion i tankrummen. Utbyte av information ska ske framledes.

2.2 Korrosion zonrör.
AMF rapporterar att de på 16 av 40 granskade zonrör upptäckt ytlig korrosion. MOD har endast upptäckt oväsentliga korrosionsangrepp. FMV har inget att rapportera.

3.1 Tilläggsanskaffning av kringutrustning.
MOD efterfrågade kringutrustning till förband placerade i Tyskland, där klimatförhållande mer likande Sverige/Schweiz än England. Inget överskott fanns dock att tillgå.

3:2 provutrustning robotantenn.
AMF har svårigheter att uppnå föreskriven inriktningsnoggrannhet vid provning av antennen. FMV har en reviderad utgåva av testspecifikationen som används i Sverige, denna klassas som hemlig och kunde ej tas med. Ett framtida erfarenhetsutbyte bestäms.

4:1 kalendertid robot.
MOD har för avsikt att förlänga robottillsynen på robotverkstad från nuvarande 120 dagar till 180 dagar. Anledning är de kostnader som uppstår i samband med transport av robotar från Tyskland till England för tillsyn. I Tyskland saknas robotförråd så robotar står kontinuerligt på lavett.
FMV lämnade en sammanställning från prov av robot på lavett som utförts på F 13. Detta verifierade ej förlängning av kalendertid för robot men fortsatt analys ska utföras. Färdigställd rapport sänds till MOD.

4:2 kalendertid zonrör.
Zonrörsprov utförs numera av AMF per 180 dagar. RAF gör zonrörsprov per 30 dagar. FMV avser utreda ett kalendertidsförlängningstest per 120 dagar med ett mindre antal zonrör.

4:3 kalendertid/gångtid lavett.
AMF har ändrat kalendertid för lavett till 9 månader utan olägenheter.
MOD har en tidigare intention att förlänga tiden från 6 månader till 12 månader, 6 månader kvarstår tills vidare.  
FMV påpekar att antalet fel på lavetter är ringa så detta borde lämna utrymmer för förlängd kalendertid. FMV informerar om ett pågående prov på kompressorväxeln i lavettens luftkonditioneringsenhet, en analys av metallpartiklar i växellådeoljan ska ligga till grund för förlängd gångtid, ev. slopande av gångtid.

7:1 livslängd termobatteri.
AMF meddelade att 8 st. batterier bränts med gott resultat och påpekade att livslängden borde kunna utökas utöver nuvarande 5 år. FMV hade samma erfarenhet och betonade den relativt höga kostnaden för ett termobatteri (ca 23.000:-).
Mod informerar om att BAC gör kontinuerliga prov som resulterat i en rekommenderad första förlängning från 5 till 8 år. Fortsatt prov pågår för ytterligare förlängning till 10 år.

7:2 Gyron.
Förlängda gångtider: referensgyro till 600 timmar, rollgyro till 600 timmar, antenngyro till 400 timmar.

7:5 Antennstyrventil robot.
FMV anmäler problem med erosion på det svängande munstycket till antennstyrventilen. I ett antal fall har munstycket brustit efter relativt kort gångtid.
AMF och MOD har inga liknande fall.

8 Användning av markreferenssignal.
MOD frågar om markreferenssignal från brr till robot används utan restriktioner. AMF sänder utan restriktioner, FMV ska lämna information vid senare tillfälle.



Innan vi återvänder vi till våra TO måste vi nu göra några sammanfattningar på följande punkter:
2.1                 Vi kan konstatera att de åtgärder som gjordes enl. TO 1967.07.15 angående korrosion i tankrummen inte fått önskad effekt och att saken fortsättningsvis ska utredas. Protokollet bekräftar att Schweiz har samma problem som Sverige.

4.1                 Serviceintervall (det som i rapporten kallas kalendertid) för robotarna var 120 dagar vid detta tillfälle och enl. protokollet har Sverige ingen tanke f.n att ändra detta. Vi vet dock att serviceintervallen förlängdes vid ett senare tillfälle, det är f.n oklart vad den ändrades till. Vi har hört att tiden dubblades till 240 dagar men även att den ska hamnat på 360 dagar. Vi får anledning att återkomma i frågan.

4.2                 Om intervallen för zonrörsprov ändrades efter detta möte vet vi inte. Det vi vet var att dessa prov gjordes ute på förbandet. Åke Janneryd, som från 1974 var robotbataljonchef på F 13, berättar att han tog beslut att dessa prov skulle upphöra då proven aldrig visade någon avvikelse.

4.3                 I Sverige gjordes den allmänna tillsynen av lavetten ute på förbanden, Lars Dahlqvist på Telub berättar att lavettfundamentet servades av Telub med en intervall på 120 dagar. Om denna period förlängdes senare är han osäker på.

8                    Uppenbarligen kunde inte representanten från FMV svara på vilka begränsningar Sverige hade på att använda markreferenssignalen. Kan bero på att han inte var behörig att ha den informationen. Hur Sverige använde sig av sektorspärrenheten kan läsas under stycket ”belysningsradar”.  

 

Nu fortsätter vi med några fler TO.

TEKNISK ORDER MÄ, 1971.11.16

Ärende: rbgc, införande av kastellnyckelskåp.
Orientering: för att ge systemövervakaren möjlighet att övervaka kastellnycklarna på plats i rbgc ska ett kastellnyckelskåp med lucka av plexiglas monteras ovanpå rack PA.
Åtgärd: monteras på plats av förbandet, material beställs från Telub.

 

TEKNISK ORDER MT, 1972.03.02

Ärende: startlavett.
Åtgärd: eftersom viss oklarhet föreligger beträffande konditionering av robotens målsökare meddelas följande:

1                  Om yttertemperaturen är lägre, eller förväntas bli lägre än -26° C ska omkopplaren                                                AIR COMP i startkopplaren stå i driftläge.

2                 Vid andra temperaturförhållanden, utom vid start av roboten, ska omkopplaren stå i från-läge. Vid                         start av roboten ska målsökaren konditioneras före start. Slå aldrig ifrån huvudströmställaren,
                   lavetten ska alltid vara strömförsörjd.

3                 Robot på lavett ska konditioneras minst en timme per vecka.

 

TEKNISK ORDER MÄ, 1972.04.06

Ärende: startlavett. Kabel 191-pol.      
Orientering: på grund av förekommande sprickbildning i frontplattan på 191-polsskarvdonets insats ska skarvdonet förses med en ny platta i hållfastare material.
Åtgärd: byte senast 1972.06.30.

 

1972.08.28. MEDDELANDE FRÅN FMV.

Här skriver man att det är realistiskt att förlänga livstiden på startraketerna från 10 år till 12 år, man konstaterar att om systemet skulle utgå 1977-78 behöver inga inköp av nämnda enhet göras. Dock finns en tendens på sprickbildning i krutladdningen så man får räkna med viss kassation framöver.

 

1972.10.24. TREPARTS KONFERANS I ENGLAND.

1972.10.24 hålls en ännu en treparts konferens, denna gång i West Raynham, England. Medverkande från Sverige var Harry Råneby F 8, robotstridsledarutbildare, Lars Eriksson FOA, samt Rolf Nordström, Alf Svernby och Claes-Göran Bringdahl från FMV:s robotavdelning. På frågan vad som avhandlas svarar Rolf Nordström att 
det, med tanke på vilka från FMV som var närvarande, bör ha handlat om systemerfarenheter.

Deltagarna på konferansen i West Raynham. Främre raden från vänster: Harry Råneby, Lars Eriksson, Rolf Nordström, Roland Räber (från Schweiz och den vi fått denna bild ifrån), Flottiljchef RAF West Raynham, Alf Svernby, Claes-Göran Bringdahl. 
Bakre raden, andra från vänster är Sq leader Kane, chef för provplatsen Aberporth i Wales.

  

TEKNISK ORDER MÄ, 1973-09-28

Ärende: rbgc
Orientering: införes vid Telub i samband med modifieringsomgång IV.
Åtgärd: under denna punkt finns 14 A4-sidor med ändringar.

 

1974 skriver Telub ett TEKNISKT MEDDELANDE om problem med startraketerna.

Sprickor har upptäckts på drivladdningarna, vilket kan få förödande konsekvenser. Drivladdningarna ska okulär besiktas vartannat år. Om det fanns fem eller fler sprickor och någon var över 48 cm lång fick inte startraketerna monteras på roboten. Det fanns ett speciellt besiktningsprotokoll där alla skador skulle noteras.

Besiktningsprotokoll för startraketer. 
Protokollet visar att det var vanligt förekommande. Åke Olsson som var robotplutonchef på F 17 har en egen teori om att det berodde på alla lyft och transporter som roboten utsattes för.
Bild via Arboga Robotmuseum.

I februari 1978 görs en provbränning av fyra startraketer av FOA. De tre första rakterna brändes helt normalt men den fjärde fick ett helt annat förlopp. Först blev det en fördröjning på ca 20 sekunder och sedan brann det i 2 minuter (normal brinntid 3,4 sekunder).
Det visade sig att den sista raketens motorhylsa hade en spricka på 25 cm. 

Den fjärde startraketen efter testet.
Foto via Arboga Robotmuseum.

TEKNISK ORDER MÄ, 1976-04-05

Ärende: robot, bakre tankrum, införande av plastinlägg.
Orientering: träfyllningen i robotens bakre tankrum visar tendens att hålla kvar fukt med korrosionsskador på spant och komponenter som följd. För att hindra detta i fortsättningen ska tankrummet förses med plastinlägg.   
Åtgärd: utföres vid Telub vid behov.

 

KORROSION I TANKRUMMEN

Nu kan vi äntligen knyta ihop säcken med i tankrummens korrosionsproblem. Första gången vi såg att detta uppmärksammades var 1967. 1968 byter man träfyllningen och på konferensen 1971 påtalas att problemen kvarstår samt att plastinlägg ska provas, och nu 1976, alltså 5 år senare ska dessa monteras.
Vi vet att problemet även fanns i Schweiz, när de valde vilka robotar de skulle köpa från oss var korrosion det första de tittade efter. 
Vi vet också att MOD 1972 inte har några korrosionsproblem, men i en handling från 1979 där man rapporterar att samtliga 66 svenska robotarna är modifierade enligt RAF standard nämns också några RAF robotar med korrosionsproblem, det gäller 3354, 3372, och 4524 och ingen av dessa är ursprungligen svenska.