Krigsgrupperingsplats. Ritades 69.01.28 och färdigställdes, inspekterades och driftsattes 69.10.20.
 

:63 Bästekille sett från ovan under sjuttiotalet.
Foto: Lantmäteriet.
 

Situationsplan :63 Bästekille.
Källa: FortV.
 

Platsen är omgiven av relativt tät lövskog och med mycket snår och buskar. Det är tydligt att platsen används av markägaren då robotplatta 3 och 4 är i mycket gott skick men nästan inga spår av vegetation alls. Även delar av slingan underhålls regelbundet med gräsklippning och allmän naturvård. Den första delen är slingan är mycket prydlig, dock bär robotplatta 1 och 2 inte samma spår av underhåll.  

På grund av platsens belägenhet har all fotografering skett med markägarens tillstånd.

Nuvarande markägare kan berätta en händelse han delgivits av tidigare markägare. I samband med bygg-nationen krävdes sprängning. Dock måste man laddat på för kung och fosterland för sprängsten spreds vida omkring i området och markägarens fasad blev skadad av flygande stenar.

Infart till krigsgrupperingsplats. Notera även grindstolparna i bildens högra och vänstra kant, de är originalstolparna från anläggningen av platsen. 
Notera även att den numera gräsbeklädda vägen är relativt nyklippt. 
Foto: Håkan Wall.

Till vänster skymtar man platta 4, vägen framåt leder vidare in i grupperingsområdet. Vägen har nu stigit ända från grindarna och fortsätter stiga.
Foto: Håkan Wall. 

En vårdag vid platta 4.
Foto: Håkan Wall.

Platta 4, lavettfästen och kabelgrav.
Foto: Håkan Wall

Platta 3. 
Foto: Håkan Wall.

SM-fundament.
Foto: Håkan Wall.

Åter på "huvudvägen" har vi nu nått högsta punkten och vägen börjar slutta nedåt. Närmaste öppna yta är plats för kragg. Här har man behövt spränga för att anlägga vägen. 
Foto: Håkan Wall.

Plats för rbgc. Just här finns det största problemet med att gruppera på denna plats. Om man väljer att börja med att gruppera lavetter och robotar på platta 1 och 2 så kan inte driftsättning av rbgc och kragg ske förrän robotlastbilarna återvänt. Alternativt blir robotlastbilarna fast längst ner medan rbgc och kragg driftsätts. Detta är därför inte ett troligt senario. Troligen går man först in med rbgc och brr föjlt av kraggarna eftersom dessa enheter tar längst tid att starta. Så fort dessa fordon dragits in kan man köra in med lavetter och robotar på platta 3 och 4. Sedan för denna personal avvakta till det är framkomligt till platta 1 och 2. Om order är att gruppering endast får ske i mörker så tar det två nätter innan hela robotgruppen är uppstartad. 
Foto: Håkan Wall.

Platta 2, denna bild är tagen 10 år tidigare än föregående bild.
Foto: Håkan Wall.

Platta 1.
Foto: Håkan Wall.

Tillbaka vid utgångspunkten.
Foto: Håkan Wall.

I en otroligt tätbevuxen granplantering hittas till slut RL-fundamenet.
Foto: Håkan Wall.