Krigsgrupperingsplats. Ritades 67.02.28 och färdigställdes, inspekterades och driftsattes 68.09.10.
Hellerö var 132.lvrbkomp förstaplats, dvs den plats dit de i händelse av krig skulle utgångsgruppera.

:60 Hellerö sett från oven under sjuttiotalet. Robotplattorna samt platserna för rbgc. brr och kragg smälter in bra i den omgärdande naturen. Välkamouflerat!
Foto: Lantmäteriet.

Situationsplan :60 Hellerö.
Källa: FortV.

Markavtal, denna gång upprättat av FortV.
Källa: Markägaren.

Här handlar det nästan mer om arkeologi än militärhistoria. Känslan man får när man går omkring på platsen är att man går omkring i vilken skog som helst men med skillanden att här och var finns det några konstiga och oregelbundna betonggrunkor på marken. De flesta robotplattorna är näst intill helt överväxta, av slingan syns det knappt ett spår och plasterna för rbgc, brr och kragg ser ut som vilken hyfsat plan yta i skogen som helst. Det är fint här, mycket fint, men det gäller att man vet vad man letar efter här, annars missar man det.

Infart till grupperingsplats, bom till vänster.
Foto: Håkan Wall.

På infartsvägen finns två partier där vägen är bredare. Dessa ytor är väntplatser. Väntplatser fanns planerade på samtliga krigsgrupperingsplatser. På :60 har dessa anlagts inom grupperingsområdet, men om det inte fanns utrymme inom området valdes istället lämpliga platser i närheten utmed den allmänna vägen.   
Vad är då syftet med en väntplats? Jo, här skulle de enheter som inte kunde gå in och gruppera i området i förstaläget vänta på sin tur. För att inte vara i vägen skulle dessa fordon vänta i närområdet, väntplatsen måste vara så bred att de fordon som ska lämna grupperingsområdet kunde passera.  

Vägen rakt fram går till radiolänkplatsen, vägen som viker av mot höger leder till grupperingsplatsen.
Foto: Håkan Wall.

Vi står på vägen mellan platta 2 och 1, framför oss ser vi platta 1. Rakt fram fortsätter slingan upp mot rbgc, svårt att se detta då vägen delvis igenväxt.
Foto: Håkan Wall.

Platta 1.
Foto: Håkan Wall.

Plats för rbgc. Åke Janneryd, som hade Hellerö som förstaplats, berättar att mellan platta 2 och runt hela slingan till platta 4 hade en ordentlig grusväg anlagts, detta grus har nog markägaren haft nytta av efter att arrendet sagts upp.
Foto: Håkan Wall.

Plats för brr. Av den uppbyggda grushöjd som brr stod på syns inte ett spår.
Foto: Håkan Wall.

Platta 4, till vänster ser vi överfarten mot platta 3, denna platta syns i bakgrunden till vänster.  
Foto: Håkan Wall. 

Platta 3, i bakgrunden till höger syns platta 4.
Foto: Håkan Wall.

Platta 3.
Låt oss ägna en liten stund åt regeln på bilden ovan. Grupperingsplatsen byggdes 1968, med andra ord för drygt femtio år sedan. Robotverksamheten avvecklades 1978, alltså för drygt fyrtio år sedan. Bilden är tagen 2011. Regeln på bilden har alltså legat ute i det fria, året om och under alla tänkbara väderförhållanden i fyrtio år Den ser för bövelen nästan ny ut! Vilken kvalitet, det är faktiskt ganska imponerande när man tänker efter!
Även träbiten på undersidan av skyddsplåten hänger fortfarande med.
Foto: Håkan Wall.  

Nu en liten udda sak som inte har något med Robot 68 att göra. Grupperingsplatsen är döpt efter Hellerö gård. Men trafikverket verkar ha svårt att bestämma sig hur stavningen ska vara.

Författat av Håkan Wall.

Det här stycket är en fortsättning på texten under ”Spridningsplats F 13”, läs gärna det först. Alla uppgifter kommer från Kompanichef Åke Janneryd som själv har utformat stridsplanen för denna plats och har ett bra minne av planen.

Vi börjar med en förklarande ritning över platsen så är det enklare att hänga med i grupperingen.

När förbandet är framme vid grupperingsplatsen har förtruppen säkrat platsen, man vill ju inte bli överraskad av sabotörer, fientliga fallskärmsjägare eller försåtmineringar.

När man kommit fram där slingan börjar så rakt fram har man då i tur och ordning platta 2, platta 1, plats för rbgc, plats för brr och plats för kragg. Man går då först in med elverk och rulltankar, följt av brr och rbgc. Då kan samtliga dessa enheter börja arbeta omgående. Direkt efter kan man gå in med robotlastbilar för att lasta av lavetter på platta 1 och 2, när dessa är monterade kan robotar lyftas på plats. Varefter arbetet fortgår och fordon lämnar platsen går utfarten över platta 4 och platta 3. På dessa plattor kan inga lavetter monteras förrän alla andra fordon har lämnat platsen. Det viktiga är att få igång systemet och ha två robotar skjutklara så fort som möjligt.
Fordonen som ska till platta 3 och 4 väntar på väntplatserna tills det är fri väg.
Personal som inte är inblandade i arbetet ovan hjäper till att lägga ut kablaget. Sedan är det dags att maskera, gräva värn och och ev montera larmminering.
   
Trossen har under tiden slagit läger en bit ifrån grupperingsplatsen på en i förväg rekognoserad plats. När allt är klart ska så lite personal som möjligt uppehålla sig på grupperingsplatsen.

En eventuell omgruppering till en ny plats sker endast efter beslut från Lfc. Det var sektorchefen för luftförsvaret i sektorn som tog beslut och meddelade strilbataljonen som i sin tur meddelade kompanichefen. Generellt sades det att efter att man skjutet var man röjd och omgruppering skulle ske. Men det fanns fler saker att ta hänsyn till och det var endast sektorchefen som hade en total överblick. Man bedömde det efter en mängd faktorer, t.ex väder, stridssituationen, förväntade anfall, vilka andra robotförband som var stridsklara, utslagna eller under omgruppering samt även om andra militära förband samtidigt skulle förflytta sig på samma vägar.

Ett talesätt jag hört om just det sista lyder: Robot 68-förbanden har kännedom var alla andra militära förband finns, alla övriga militära förband har ingen aning om var Robot 68-förbanden finns.   

En omgruppering kunde ske med all utrustning på en gång, man kunde även flytta de delar av förbandet som inte behövdes för att vara stridsberedda. Man kunde t.ex omgruppera två lavetter med robotar till den nya grupperingsplatsen medan förbandet fortfarande var i full drift.