Författat av Håkan Wall
 
F 12 kontrollskjutning 1973

Hösten 1973 var det dags för F 12 att besöka RFN (RobotFörsöksplats Norrland) för en kontrollskjutning. Claes Bjärle som var kompanichef minns att det vid detta tillfälle bara fanns en robotstridsledare (rbstriled) på F 12 och det var han själv, detta pga. den förestående nedläggningen av robotverksamheten på flottiljen. Det var brukligt att kompanichefen satt i skjutledningen vid kontrollskjutningarna så därför kallade man in Benny Hellström från F 17 som rbstriled. Planen var att skjuta ett skott. Bjärle berättar att de hade med sig två robotar upp till RFN, vid detta tillfälle flögs alltså inga robotar upp från Telub.

Det saknas uppgift om när 121:a robotkompaniet lämnade F 12 men det bör ha varit runt den 20:e oktober och resan tog fem-sex dagar. Vi vet att Flygvapnets civilanställda robotingenjör Sten Flodkvist, som var närvarande vid de flesta kontrollskjutningar, anlände den 29:e oktober och han brukade anlända ungefär samtidigt som förbandet, +/- några dagar. Bjärle berättar att de startade från F 12 på morgonen och första övernattningen var bestämd till F 3 i Malmslätt. Vid ankomst gick Bjärle fram till vakten för att anmäla ankomst, framför honom stod en civilklädd person och pratade med vaktpersonalen. Bjärle kunde inte undgå att höra när den civilklädde frågade: - Har robotförbandet kommit än? Varpå Bjärle snabbt säger: - Ja, jag står bakom dig! Det visar sig att det är personal från SÄPO som håller ett vakande öga över transporten. Trots att de nu vet att de är övervakade ser de inga tecken på detta under resten av resan.

En annan övernattning skulle göras på Lv 5 i Sundsvall. När de närmade sig Sundsvall så åkte Bjärle före för att rekognosera infarten till Lv 5 för att den långa kolonnen skulle komma in rätt väg och få en tillräckligt stor plats att parkera fordonen på. Hellström som satt i första lastbilen fick order att vänta med övriga fordon strax utanför Sundsvall. Bjärle hävdar att han var mycket tydlig i sin ordergivning: Kör för ”f-n” inte in i stan, utan stanna utanför! Dock kom förbandet för långt in och blev stående nästan mitt i stan (enligt Bjärle). När Bjärle återvänder från Lv 5 hittar han inte förbandet förrän han åker mot centrum. Han minns att det var oreda på platsen och polisen var där för att dirigera trafiken och de fick även eskortera kolonnen till regementet. Som kompanichef och ansvarig för transporten var Bjärle allt annat än glad.

Efter att allt kommit på plats på Punkt C, som är platsen på skjutfältet där kontrollskjutningen skulle utföras, och allt var testat och skjutningen inövad var det nu bara fint väder som saknades.
Conny Karlsson, datatekniker på Telub, var på plats på punkt C och berättar att hans uppgift var att sköta en rullbandspelare med 16 kanaler där all information som överfördes från robotens CBU spelades in (läs mer om CBU i avsnittet ”stridsdel”). Det som överfördes var signaler och värden samt robotstridsledarens knapptryckningar i tidslinje. Genom detta kunde man i efterhand läsa ut vilka värden som fanns vid varje tidpunkt och hur robotstridsledaren hanterade detta och vad resultatet av hans åtgärder blev.
Hans Törnblom, FMV, var mätledare. Han basade då över 12 teodoliter, 10 mätstationer och samtliga kameror. Som mätledare skrev han provrapporten efter skottet (om det blivit något). Teodoliten skulle följa hela banan, man växlade mellan olika teodoliter. Solen fick inte lysa in i teodoliten för då såg man ingenting. Därför räknade man ut solens bana och fick bara skjuta när solen stod rätt. Teodoliten mätte passageavstånd med 1 meters felavstånd. Man mätte även höjden, 2 teodoliters uppgifter gav exakt position i rymden. Man gjorde alla beräkningar manuellt men vid F 12:s skott hade man för första gången en enkel datamaskin till hjälp.

Teodoliterna var placerade utanför riskzonen, inför F12:s skott tog en ny karta fram och då upptäckte man att en teodolit låg inom zonen.Riskzonen var en beräkning var personskador kunde ske, det var dock en högre accepterad risk för personal än för boende i området.
Så, den 10:e november, var det dags för kontrollskjutning. Benny Hellström satt på plats i robotgruppcentralen. Han minns idag (2023) att det var ett skjutfall med störningar som stod på agendan, dock har han inget minne av vad för typ av störningar som skulle förekomma. Så får han order om avfyring och trycker på ”FIRE”-knappen. Det enda som hände var att man såg en liten puff berättar Bjärle. Då man inte visste vad felet berodde på fick ingen närma sig roboten på 24 timmar. Det visade sig att den övre rammotortändaren exploderade och av tryckvågen sköts motorns bakre väderskydd bort och detta träffade den 191-pooliga kontakten som lossnade och då avbröts startfrekvensen. Det ska senare visa sig att felet hittades på fler tändare.På den aktuella roboten fick man även sätta i nya termobatterier då aktivering av dessa är det första som händer när ”FIRE”-knappen trycks in, de tänds då omgående och brinner sedan en tid.

Bjärle försökte få tillstånd att skjuta med reservroboten men detta avslogs av FMV då utredning var tvunget att ske innan några skjutning fick förekomma. Så det blev bara att packa ihop och vända hem mot Kalmar. Från hemresan minns Bjärle att det var fruktansvärt halt i Sundsvallstrakten. Det gick knappt att stå still på vägen utan att ramla omkull. Resan gick dock bra utan incidenter och trafikkaos.
Claes Bjärle avslutar med följande reflektion: ”Vid första anblicken verkar vår verksamhet uppe i Vidsel vara ett misslyckande. Min uppfattning är emellertid att upptäckten av fel i rammotortändarna gav upphov till en kontroll av samtliga sådana varvid ett flertal fall av felaktigheter upptäcktes vilket hade varit synnerligen allvarligt i ett skarpt läge. Det kanske är så att händelsen kan ses som en framgång som var mer betydelsefullt än ett robotskott. För förbandet kan också tilläggas att många erfarenheter rörande transporttjänst vanns.”
 
Med dessa bilder vill vi vissa vad som hände den där olyckliga dagen, dock visar dessa bilder inte det aktuella tillfället.

1) Istället för att tända motorerna exploderar den övre rammotortändaren.
2) Av tryckvågen som uppstår skjuts det bakre väderskyddet på motorn bort.
3) Väderskyddet träffar kabeln som förbinder lavetten med roboten.
4) Den 191-poliga kontakten lossnar.