Startraketer

Eftersom roboten är försedd med rammotorer behövs ytterligare ett drivsystem för att få upp roboten i sådan hastighet att motorerna kan överta framdrivningen med god verkningsgrad. Lösningen är 4 stycken startraketer som ger roboten en fart på M 1,7 efter 3,4 sekunder. Varje startraket består av en hylsa av stål som innehåller en drivladdning av krut. Laddningen har gjutits med ett hålrum i mitten i form av en sexuddig stjärna för att erhålla en jämn och maximal förbränning från centrumlinjen ut mot stålhylsan. Krutet är s.k. plastkrut och har konsistens liknande modellera. Raketernas bakre del avslutas med en så kallad dysa som riktar förbränningsgaserna snett utåt från robotens centrumlinje.  Detta ger en riktad drivkraft från varje raket som löper samman i centrum av robotens kropp drygt en meter bakom tyngdpunkten. Tillsammans har startraketerna en drivkraft på 64.000 kilopond, en jämförelse med JA 37 Viggen visar att dess motor med efterbrännkammare har en drivkraft på 12.750 kilopond (uppgift från Sven Stridsbergs bok ”Viggen”). Längst fram på raketen sitter en kon av konstfiberlaminat som innehåller startrakettändaren, en elektrisk tändare för antändning av krutladdningen. Varje startraket är även försedd med en stabiliseringsfena i bakänden för att stabilisera roboten under raketfasen. Raketerna väger 256 kilo styck, varav krutladdningen 188 kilo. Den är 3,88 meter lång och har en diameter på 24,5 centimeter.

Här ser man tydligt placering av startraketer och dess fenor.
Foto: Håkan Wall.

De fyra utåtriktade dysorna samt bakre fästring. Robot 3712 i Risinge.
Foto: Håkan Wall.

För montering på roboten är varje raket försedd med en främre och bakre fästring. Den främre ringen håller raketens främre del fäst vid roboten genom att ringen fästs i fästblock som finns monterade på robotens huvudspant och den bakre ringen håller raketens bakre del fäst till raketoket som i sin tur sitter fast i robotens slutspant.

Främre fästring samt noskon innehållande startrakettändare. Foto: Håkan Wall.

Startrakettändare.
Foto: Håkan Wall.

Startrakettändare. 
Foto: Håkan Wall.

Bakre fästring.
Foto: Håkan Wall.

Bakre fästring.
Foto: Håkan Wall.

Drivladdningarna förbränns på 3,4 sekunder, då är hastigheten M 1,7 och rammotorerna fortsätter framdrivningen. Luftmotståndet på de nu tomma startraketerna trycker raketetoket bakåt vilket gör att de främre fästringarna lossnar från fästblocken.  Raketerna viker ut sig från robotkroppen och faller tillsammans med raketoket ner mot marken. Separationen sker på 900 meters höjd och delarna kommer att träffa marken 1,5-2,5 kilometer från lavetten.

Främre fästring och fästblocket.
Foto: Håkan Wall.

Främre fästring och fästblocket.
Foto: Håkan Wall.

Direkt efter start, roboten drivs av startraketerna.

Separation påbörjad, startraketerna har vikt ut sig och bryts snart loss.

Separation slutförd.

Roboten fortsätter och startraketdelarna faller mot marken.